När Darwin kom med sin berömda hypotes om "arternas uppkomst" visste man inte så mycket om cellen. Man tänkte sig den i princip som en liten geleklump. Då var ju inte tanken så långt borta att den kunde ha blivit till av sig själv. Idag vet vi att cellen är en oerhört komplicerad konstruktion. En cell innehåller flera miljarder byggstenar(proteiner)
För att cellen skall kunna överleva och ännu hellre, reproducera(göra en till) sig själv, så måste minst 60% av de olika sorters "byggstenar"(proteiner) den är gjord av finnas där på en gång. Den siffran är framtagen i ett laboratorium. I verkligheten krävs det troligtvis en betydligt större procent.
Att framställa en enda "byggsten" med hjälp av slumpen är dessutom en omöjlighet. Sannolikheten att man skall få rätt aminosyror, i rätt ordning för att det skall bli ett protein, är så liten att även om vi gjorde en miljard försök varje sekund på lika många elemantarpartiklar som det beräknas finnas i universum, och om vi gjorde detta i ca 15 miljarder år, så skulle vi ändå inte ha fått ett enda protein, matematiskt sett. Och då snackar vi bara om en enda sorts "byggsten" 60% av dem var ju tvungna att finnas där samtidigt om du minns.
Det finns naturligtvis ett enormt tryck i forskarvärlden precis som i samhället i stort, att omfatta evolutionstron. Men omständigheter som de med cellen och många, många fler, gör att allt fler vågar tvivla på sin evolutionstro.
Egentligen är cellen så avancerad att det måste till en intelligent skapare för att göra den. Ett mycket litet, men ändå stort mirakel.
Allt gott
önskar
Mats Pastor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar