Gott Nytt År !

GOTT NYTT ÅR!

Jag önskar er alla Guds rika välsignelse under det nya året. Låt det här året bli ett år då du lär känna Jesus kristus. Låt det också bli ett år av förvandling. Förvandling till att bli lite mer lik Jesus.

På trettondagen den 6/1 -2010 kl 11.00 så har Pingstförsamlingen Årsmöte/Visionsmöte. ALLA är välkomna, också de som inte tillhör församlingen. Mötet är i två delar med julgröt mellan de båda delarna. Det är gemenskap, alla som kan kommer, men framförallt är det visioner inför 2010.

Allt gott...nytt år!
önskar
Mats Pastor

GOD JUL !

Jag vill önska all mina läsare en riktigt

GOD JUL

God Jul
önskar
Mats Pastor

Några under i Juletid

Gud gör under hela tiden. Inte alltid just de vi tänkt oss, men under händer hela tiden.

Under nr.1 En ung tjej berättade för mig på julfesten, hur en kristen tjej som hon inte alls kände, hade gett henne en mycket exakt hälsning från Gud, om sådant som den tjejen inte kunde veta av sig själv. Det där händer hela tiden om man tänker efter.

Under nr.2 I slutet av söndagens predikan berättade vår ungdomsledare om en Etiopisk vän som hade varit med om ett genomgripande under; Från knarkförsäljare med allt vad det innebär, till en kristen man, som nu hade hand om någon sorts missionscenter. Det där händer också hela tiden överallt.

Under nr.3 Det här undret är kanske inte lika fantastiskt som de andra två, men betydelsefullt ändå. I söndags när frun skulle på gudstjänst, kunde hon inte hitta bilnycklarna. Vi hade haft dem kvällen innan. Jag hade reservnycklarna i fickan, och var redan nere på mötet. Hon fick gå med barnen. Sedan gick dagen. Vi fick besök osv. På kvällen satte vi igång att leta efter nycklarna ÖVERALLT i huset. Jag letade ute i garaget och framför. Men inget resultat.
Till slut var vi tvungna att ha bilen, och skulle iväg på kvällen. Jag backade ut ur garaget. Stängde garagedörren. Eftersom en ny nyckel är overkligt dyr, trots att bilen är 11år gammal(elektronisk startspärr) var jag lite orolig för vart den hade tagit vägen. Tänk om vi tappat nyckeln på väg till radhuset. Det passerar säkert hundra personer där dagligen. Om någon oärlig hittat den, kan han ju pröva den en gång när bilen står på parkeringen. Så jag stod stilla en minut och bad till Gud om att hitta nyckeln. På väg tillbaka till bilen sparkar jag till i snön......... PRECIS DÄR studsar nyckeln fram..........tänk att ingen sett den eller tagit den eller kört över den.

För en del är detta svårt att förstå. Hur kan Gud bry sig om Mats nycklar? De stora livsavgörande undren kan man förstå, men det här....?

Jag har märkt att Gud gör både stora och "små" under. Och har man sett de stora undren är det helt naturligt även med vardagsundren. Han ville säkert bespara oss allt besvär och alla kostnader. Jag blev i alla fall väldigt tacksam och glad.

På Julen firar vi ett MEGAUNDER; nämligen att Gud föddes i mänsklig gestalt som ett litet barn i Betlehem.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Ledigt

Några dagar ledigt känns helt rätt just nu. Var på ungdomarnas Julfest igår. Ja du läste rätt. Gamle pastorsgubben var inbjuden till UNGDOMARNAS julfest. De tyckte väl jag hörde dit :o)Det var jättekul. De hade verkligen ansträngt sig för att göra en bra julfest. ca 40personer var där. Då var det ändå flera stycken som inte kunde komma.

Idag lyssnade jag på vår ungdomsledare som predikade. Han var bra som alltid, men man anade att han nog var lite trött. Det gjorde inte predikan sämre. Den var riktigt bra. Kändes gott att vara på möte och vara ledig. Bara sitta där och ta in.

Nu firar vi jul, På Annandagen är det julgudstjänst i Pingst Lindesberg kl 16.00. Då kommer du väl? Vill du gå på julotta på juldagen, så är det kristinakyrkan som vi är hos.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Äkta vara, vara äkta.

Linda har hand om blommorna hemma hos oss. En sort som hon har flera av, kallas för Orkidé. Det är lite gröna blad längst ner. En lång stängel och väldigt vackra blommor längst upp. Jag har lärt mig att de är väldigt dyra och väldigt sköra.

Jag gick omkring där hemma och städade. Rätt som det var hade jag ner flaskan med rengöring. Den föll rakt i en av Lindas Orkidéer. "NEJ, NEJ, NEJ!" En av stänglarna hade lossat nere i krukan och hängde åt sidan. För mitt inre såg jag en fru kämpande mot tårarna. Hon vårdar sina blommor ömt. Jag vet att det som för mig bara är blommor, är för henne nästan ett litet husdjur.

"Linda jag är jätteledsen, Jag tror jag har förstört en av dina blommor" Min förvåning var total; när hon bara skrattade åt mig, tog stängeln och satte tillbaka den i krukan. "Mats, den är i plast, den sitter bara där under tiden jag väntar på att nästa stängel, med riktiga blommor, skall komma upp." ...........lättnad!

Jag hade sett plaststängeln flera gånger, aldrig reflekterat över att den inte förändrades. Att knopparna fortsatte att vara knoppar, och att blommorna var sig precis lika. Inte ens när jag höll den i handen såg jag, att den inte var äkta. Men det är en avsevärd skillnad mellan en plastblomma och en äkta, fast de ser så lika ut. Den äkta blomman lever. Den har rötter och suger näring ur jorden. Visst den har sina cykler. Ibland är det vackra blommor och ibland är det inte mer än lite blad. MEN DEN LEVER. Plastblomman kan se bra ut men den lever inte.

Vilken bra bild på det kristna livet. Det hjälper inte att få allt, att se bra ut. Har man inget "rotsystem" i Kristus, så finns det inget liv. I en plastblomma flyter inget vatten. Inga näringsämnen tar sig genom rötter och stjälk. Ingen fotosyntes framställer syre åt omgivningen.

Den äkta blomman kanske inte alltid är perfekt, men den lever. Livet gör att den växer och förändras. Den är inte likadan jämnt. Livet strömmar från rötterna. Så också med en verkligt kristen. Han/hon har ett ständigt flöde av liv från Jesus Kristus. Ett liv som bär frukt till omgivningen. Syre som gör det lättare för andra att leva. Just det är något som kännetecknar äkta kristendom. Andra får det lite lättare att leva i närheten av en verkligt kristen.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Kraft och Fokus

I bibeln finns en liknelse som Jesus berättar. Det handlar om en såningsman som går ut och sår. Men det finns några olika saker som hindrar säden från att växa upp. Det där är en liknelse på hur vi människor tar emot Guds Ord. Ibland är det andra saker som får vår uppmärksamhet istället, och Ordet Gud gav oss glöms bort.

Precis så är det. Jag tycker att det alltid finns någonting som djävulen försöker hålla oss upptagna med, så att vi inte gör det viktigaste: Be till Gud och berätta om Jesus.

Alltid finns det någon viktig fråga, för oss kristna att diskutera. Och diskuterar vi inte, så finns det alltid en massa vardagsbekymmer att lägga sin kraft på. Särskilt diskussionerna gör att vi tappar kraft och fokus Jag menar inte att man skall vika sig för alla tokigheter som kommer. Men stå upp i Andens kraft, politik ger inte mycket.

Jag träffade lite olika pastorer och missionärer i måndags. En del av dem, särskilt missionärerna, har fått vara med om mäktiga under nyligen. Det är inspirerande att höra och det påminner om att inte låta det viktiga ta plats från det allra VIKTIGASTE.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Äventyrets avslutning

Äventyret heter vår söndagsskola. De hade avslutning idag i kyrkan. Mycket barn och ett riktigt roligt möte. Ledarna hade som vanligt tänkt ut något roligt sätt att presentera julens budskap, med herdar, vice män och så Jesusbarnet förståss. TACK! allihopa, ifall någon av er är inne och läser detta.

Jag tänker ofta på allt bra barnen får med sig från kyrkan. Jag ber att det skall finnas kvar i deras hjärtan och att inget skall förstöra deras barnatro.

Bra Julavslutning i alla fall med storstilad avslutning med klassikern "go tell it on the montain" ackompanjerad av alla barn som rusade fram för att få den lika klassiska julgodispåsen.

Carola var inte med på vår julavslutning, men hon har sjungit den där sången.......nästan lika bra som våra sångare ;o)



Allt gott
önskar
Mats Pastor

Det lilla ljus jag har

I morgon söndag är det julfest för alla barn i kyrkan. Det har övats och ställts iordning och tränats och planerats idag i kyrkan. Jag tycker det är kul när barnen får göra en stor del av gudstjänsten. De lite större barnen har ju också en del tankar om vad de vill bidra med.

En barnsång som var vanlig för några år sedan hette:" Det lilla ljus jag har" Nu har jag inga illusioner om att den kommer med i morgon. Det blir nog betydligt fartigare.

Men det är en bra sång. Under många år tänkte jag inte så mycket på texten. Det var ju en barnsång, men om man sjunger den för sig själv, så är det en väldigt bra text. I all sin enkelhet säger den väldigt mycket.

"Det lilla ljus jag har, det skall få lysa klart" Jag tycker att vårt samhälle har blivit kallare och hårdare. Medierna är kallare, skämten är råare, tonen är hårdare. Ont kallas gott och det goda ont. Det har väl alltid funnits, men det har växt på något sätt.

Vad tjänar det till, att tända sitt kristna ljus, kan man tänka. Men även ett litet ljus i en mörk natt, syns väldigt långt. Låt ert ljus lysa för människorna sa Jesus. Mörkret gör sig stort och pampigt. Talar självsäkert och nedlåtande, men det är svagt, mycket svagt. För så fort du tänder ett ljus, måste mörkret ge vika. Mörkret kan inte få fäste förrän vi släcker våra ljus. Så låt ljuset, evangelium om Jesus Kristus, få lysa klart.

"Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det."

Allt gott

önskar

Mats Pastor

Ny hemsida!

Nu har kyrkans nya hemsida varit igång i ungefär en vecka. Vi har rättat till fel som trots noggranna kontroller smitit igenom. Vi har lyssnat på synpunkter och gjort små justeringar.

Riktigt, riktigt färdig är den inte än. Det skall till lite fler missionsbilder. Förresten så blir väl aldrig en hemsida riktigt färdig. Den kommer att uppdateras kontinuerligt.

Nu hörde jag att ungdomarna i kyrkan, som har en egen hemsida, har börjat göra om sin också. Det går ju inte för sig att "gamlingarna" har en fräschare :o)

Vill du kolla in pingstkyrkans nya hemsida, så är adressen: www.pingstlindesberg.se

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Återseende

Det var roligt att gå på gudstjänst i helgen. Vi hade besök av Joel Sjöberg igen. Det var inför bergslagskonferensen i våras som vi kände Guds ledning att kalla Joel. Jag visste inte speciellt mycket om honom. Jag hade tittat i någon bok han skrivit, men annars var det den Helige Andes röst som gav oss förvissningen. Den gången blev det väldigt starka möten.

Det var roligt att välkomna honom på besök igen. Han talade om att "Gud är ljus" ett tema jag själv hade haft i tankarna veckan innan, så det kändes som en bekräftelse. Vår lovsångsledare i mötet, hade utan att veta om varken mina eller Joels tankar, valt ut en lovsång som heter: "I ditt ansiktes ljus." Den ledde han oss i, alldeles innan predikan.

Mycket folk på gudstjänsten. Gud håller på att göra något. Vi har inte fått så många nya medlemmar än. Vi har inte döpt mer än 5 personer i år varav två har gått till andra församlingar, så det är ett speciellt läge. Många nya och nygamla kommer till kyrkan och får uppleva Gud, men det har ännu inte påverkat vårt medlemstal speciellt mycket. Men det viktigaste är ju ändå att Guds rike breder ut sig. Det är ju det vi lever för.

Nu på söndag blir det barnens gudstjänst. Det blir av barn för barn och vi vuxna får också vara med.

Allt gott

önskar

MatsPastor

Är kultur alltid kultur?

Ordet kultur betyder odling. Det handlar om att ge förutsättningar för, att livet skall växa och bära frukt.

Jag har ibland haft anledning att reflektera över sådant som kallas kultur. Min egen högst subjektiva bedömning är; att ibland kan man göra vad som helst, bara man kallar det för kultur.
Inte alltid, men ofta, har jag lagt märke till hur det som kallas kultur söker att utforska det mörka, det förvridna, det sjuka, det obegripliga eller det perverterade. Självklart kan vi inte förneka att dessa sidor finns i mänskligheten, men ett allt för stort intresse för det mörka, drar oss ned i mörkret.

Jag menar att kultur i ordets rätta bemärkelse är som en odling. Alla vet att en odling behöver mycket ljus för att växa. Tänk att ständigt få möta; det ljusa, det sunda, de friska tankarna, det goda och det heliga. Det skulle vem som helst må bättre av. Att söka det ljusa gör sinnet ljust.
Och inte bara för egen del. Den som blivit belyst reflekterar ljuset till andra.

Jesus sa: "Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus."

allt gott
önskar
Mats pastor

Första Advent

Första advent: Visst är det lite mysigt när vi tänder det första ljuset mitt i vintermörkret. Ofta förknippar vi adventstiden med väntan på Julen. Nu är det egentligen så, att det är en annan ankomst som advent från början handlade om. Advent handlar egentligen om att Jesus skall komma tillbaka, döma synden och ondskan och att ställa allt tillrätta. Ett verkligt hopp alltså.

Men Han har säkert inget emot att vi väntar på Julen också :o) Men jag har en bestämd känsla av att han nog inte hade tänkt, att firandet av Jesus egen födelsedag skulle bli en så stor kommersiell apparat.

Vi har några veckor kvar till Jul. Vi har fortfarande chansen att sikta in os på en riktig högtid. Gud lät sig födas hit till jorden för att dela våra villkor och frälsa oss från döden. Det är värt att fira och alldeles för oerhört viktigt och vackert, för att glömmas bort i julstressen.

allt gott
önskar
Mats Pastor

Snart är det advent.

Dagarna går fort. Nyss var det sommar. Nu står julgranen redan i kyrkan och på söndag är det 1:a advent. Då skall vi vara med på julskyltningen och sjunga julsånger från Lions scen. Kaffe och pepparkaka blir det, till de som vill ha. Det skall bli roligt att få prata lite med Lindesbergarna. Man brukar träffa så många positiva och trevliga människor när vi är ute sådär.

Själv sjöng jag första julsången för i år, på bönemötet i tisdags. Det kändes som startskottet på julen. Jag har letat upp sången på youtube.



Allt gott
önskar
Mats Pastor

predika Ordet

När jag skriver det här, är det sen söndagskväll. Alla sover här hemma. Jag och Linda har just tittat på en film om Azusa street igen. Det är en mäktig dokumentär om hur den moderna pingstväckelsen startade i en bönegrupp med både vita och svarta i Los Angeles. Det berör mig starkt varje gång.

Idag har jag predikat de sista kapitlen från galaterbrevet. Det har för mig personligen varit väldigt tillfredsställande att få predika direkt från Guds Ord. Vi predikar väl Guds Ord annars också, men oftast har jag ett ämne som jag följer upp med flera bibelställen. Nu predikar jag; rad för rad, stycke för stycke, direkt från källan. Alla bibelord kommer med; både de vi ofta läser och de som är svåra att förstå. Det finns en styrka i detta.

Kapitlet jag predikade över handlade om att "vandra i Anden". Det tillsammans med filmen, gör att jag blir så törstig efter mer av den helige Ande i både mitt eget liv och i församlingen.

På söndag är det första Advent. Då skall jag för ovanlighetens skull hålla mig till kyrkoårets text. Det är spännande och dynamiska bibelställen om Guds stora frälsningsplan(räddningsplan) för människorna.

Predikan är något jag tar på allra största allvar. Det är det viktigaste jag gör, som jag ser det. Jag tror att det finns en förvandlande kraft i att predika Guds Ord under inflytande av den helige Ande. Om det fungerar som det skall, så leder det till att människor får en egen relation till Jesus. Ibland blir predikan ingen höjdare. Det gör mig förtvivlad. Jag vill inte slösa med andra människors tid, eller ännu värre; få dem att tröttna på att gå till kyrkan. Men en bra predikan är en, som man bara vet att den helige Ande är där, och bär fram till människorna.

Vill du höra en bra predikan på söndag. Be en ärligt menad bön för predikanten du skall gå och lyssna till. Det behövs alltid.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Grått, grått men ändå HOPP

Hon ville gå ut helt klart, men när hon kom till dörren så tvekade hon. Allt det gråa novembervädret slog emot henne. Det regnade och luften var full av en fuktig kyla som tycktes gå ända in på skinnet. Kanske ångrade hon sig. Jag hann i alla fall inte stå där och vänta på att hon skulle bestämma sig, så jag bestämde åt henne. Försiktigt satte jag min fot i hennes ända och knuffade varsamt till så att hon kom ut......... Jag talar nu inte om min fru, utan om katten.

Vi har det gemensamt jag och katten att vi längtar efter sommaren. Mörkret och kylan blir så påtagligt i november. Tänk sommaren då man kan vara ute, smyga omkring och fånga möss... Ja katten alltså! Det är varmt i luften och man trivs. Men det finns HOPP. Det kommer inte att vara höst och vinter för alltid. Om vi står ut några månader så blir det varmare och ljusare igen. Våren kommer och allt blommar.

Vad har det med Gud att göra?

Det är mörkt och kyligt i världen. Ekonomiska orättvisor ökar. Klimatförändringarna är ett påtagligt hot som orsakar naturkatastrofer, enligt experterna. På nyheterna hör vi om Terrorism och krigshärdar. Galningar är på väg att skaffa sig kärnvapen. Det uppstår nya, farligare och mer svårbotade sjukdomar Uppenbarelsebokens förutsägelser verkar gå i uppfyllelse i vår tid.

Men Uppenbarelseboken berättat också om en ny "vår". Den berättar om att Jesus skall komma tillbaka. Bibeln berättar om nya himlar och en ny jord, där rättfärdighet bor. Det finns HOPP. Den som älskar Jesus behöver egentligen aldrig vara riktigt orolig. Allt blir bra tillslut

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Pingst Lindesberg i mitt hjärta.

När katten är borta...osv. I söndags var jag i Grönbo och predikade. Det är roligt att vara där. Det är en så familjär stämmning i den lilla men livskraftiga församlingen där i Grönbo.

Hemma i Pingst Lbg hade ungdomarna hand om mötet. Jag vet inte alls hur det var, eftersom jag inte var där. Men tydligen så var det riktigt bra. Jag har hört lovord om mötet både från en kille på 9år och en dam på 65år, så de måste verkligen ha lyckats. Egentligen är det ju med Guds hjälp, men de måste varit öppna för Honom då.

Det är roligt att komma hem och höra att det hänt bra saker i församlingen. De glömde visst ta kollekt, men det var ingen som påminde dem heller:o) Vi får tro att Gud håller sin hand över kyrkans ekonomi ändå.

Jag skrev det nyss, men jag älskar verkligen pingst Lindesberg. Det är roligt att det är så blandat med barn, unga, vuxna, medelålders och seniorer och Jesus är kung över alltihop.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Som man ropar får man svar

För en tid sedan satt jag och pratade med en äldre man. Han hade bott på flera ställen under sitt liv och sa nu till mig: "Jag har verkligen varit välsignad med bra grannar vart jag än har bott." Han såg inte själv vad det berodde på, utan var liksom lite förundrad över att just han, hade fått haft det så bra. Jag tänkte där jag satt och lyssnade; Det ger ju sig självt. Vem kan vara arg, småaktig eller dum mot en så genomsnäll person, som den mannen jag satt och pratade med.

Ords 15:1 "Ett mjukt svar stillar vrede, ord som sårar väcker harm." Ja, så säger bibeln.

Jag hörde några andra berätta om en svår händelse i deras liv. En familj de var vänner med, hade vid något tillfälle blivit jättearga på dem för en småsak, en åsiktsskillnad. Den förargade familjen hälsade inte längre. De gick en annan väg när de möttes i det lilla samhället, där de bodde. De som berättade om händelsen för mig, sa att det var verkligt svårt att inte bli arga tillbaka, att inte ge svar på tal för den utskällning de fått i början. De bestämde sig för att be varje dag för dem som hatade dem. De bestämde sig för att de skulle hälsa vänligt i affären, även om de andra inte hälsade tillbaka osv.
Efter ca ett år var de på möte någonstans. Det var en mäktig närvaro av den helige Ande på platsen. De blev både förvånade och glada när den familj som varit arga på dem kommer fram och kramar om dem och ber om förlåtelse. Idag är vänskapen upprättad.

Det kan kännas så skönt först, att få ge ett riktigt vasst svar, som täpper till truten på den jag är i konflikt med. Men i förlängningen blir det bara tråkigheter för alla. Men ett mjukt svar. Man behöver inte ge upp sina övertygelser för det. Men ett mjukt svar, stillar vrede, och det gör så gott att kunna behålla vänskapen.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Roligt i söndags

När jag var ledig gick jag inte på gudstjänst den söndagen. Det saknades verkligen något i veckan som följde. Jag märker hur värdefullt det har blivit för mig att gå till kyrkan. Lovsången, bönerna, predikan och gemenskapen. Gudstjänsten har blivit ett viktigt inslag i min livsrytm. Det är t.o.m. svårt att riktigt förstå hur det var när jag inte var frälst, och aldrig gick i kyrkan.

Visst kan det, under ett år, dyka upp ett par möten som är tråkiga eller intetsägande, men så är det ju med resten av livet också. I söndags var det i alla fall roligt på många sätt. Några ögonblicksbilder: Jag ser killen som berättade om ett helande under. Han hade fått ett kunskapens ord i ett möte på en annan plats; att det var någon där med smärta i vänster lårmuskel. men ingen gav sig tillkänna. Efter ett par veckor ringde en dam och berättade att det var henne ordet gällde, och att hon hade blivit botad från långvarig smärta, i det mötet. Visst är det väl kul och höra sånt?
En annan bild gäller mannen från Angola som kommer varje söndag. Han är asylsökande och kan väldigt lite svenska. Hans språk är det ingen av oss som kan. Tänk att han vill sitta där trots att han bara förstår en liten, liten del av vad vi säger eller sjunger. Våra andra afrikaner, kan lite mer svenska och har därför lite mer utbyte av det hela.
Till sist ser jag lovsångsteamet. Det måste nog upplevas, den äkthet och djupa respekt och kärlek som de utstrålar.

Jag älskar pingstkyrkan i Lindesberg

Det är ett oerhört plus att gå på gudstjänst. Välkommen på söndag, då är det våra ungdomar och ungdomsledaren Tobias som har hand om hela mötet. Själv är jag i Grönbo och predikar.

Allt gott
önskar
Mats Pastor.

Vad göra, med gamla svettiga träningskläder?

Vi känner till hur det kan bli med träningskläder. Om de är använda ett par gånger, så kan de avge en viss lukt. Jag kände en kille som, när han blev gift, fick förvara sina fotbollsskor på en hylla UTANFÖR fönstret.

Vårt moderna samhälle har problem med att förhålla sig till begreppet SYND. hur mycket man än försöker att förneka dess existens, så finns den ändå där. Jag skall försöka förklara hur vi blir av med synden genom att likna den vid lukten av gamla träningskläder.

När träningskläderna luktar illa så kan man försöka att angripa luktproblemet på olika sätt.

1. Förneka att det finns någon lukt. Det här sättet är nog det mest idiotiska. "Det finns ingen synd." säger Gardell i sin bok om Jesus. Sen tittar vi oss omkring i världen......Det är som att försöka förneka doften av gamla joggingdojjor. Det går inte för den är för påträngande.
2. Hävda att det luktar gott. Man kanske kan vänja sig till viss del. Men hur mycket man än intalar sig att det är en helt ok. doft, så luktar det som det luktar i alla fall. På samma sätt med synden. Människor kan säga att det här är helt ok, rent av roligt, men till slut kommer verkligheten ikapp, som när man öppnar en garderob där man glömt sin välanvända tränings t-shirt.
3. Försöka att dölja den. En "raggardusch" (stora mängder med deo och parfym) kanske gör susen. Det funkar de första minuterna, men riktigt ingrodd svett har en tendens att bryta igenom i alla fall. och då förvandlas blandningen till en sorts sötaktig ofräsch lukt. Religion är ett försök att dölja synden med ceremonier, ritualer, regler och komplicerade lärosystem. Det är bara det att det känns så dött. precis som när man sticker näsan i en välanvänd träningssko. (Det luktar som om skon är död, ungefär:)
4. Tvätta bort den ! Jesus Förnekade INTE att synden finns. Han sa INTE att den var ok. Han försökte ALDRIG att dölja att den fanns där. Men han tog den på sig och bar den upp på korset för att dö med den där. Det innebär att du och jag, idag kan få vår synd BORTTVÄTTAD. Den försvinner helt och vi hålls aldrig mer tillsvars för den. Vi görs fria från synden stank och börjar dofta av Kristus underbara väldoft istället.

Varför vänta? Låt oss idag vända oss till Herren Jesus i bön och bekänna vår synd och låta honom tvätta oss rena, i det blod som Jesus gav på korset. Det är frihet det!

Allt gott önskar

Mats Pastor

Halloween hör inte till oss

Någonstans måste det finnas en gräns för den som kallar sig kristen. Om köpmännen hänger på halloweenfirandet, är inte konstigt. Deras fokus är pengar inte moral, så också med tv osv. Man kan skaka på huvudet åt skolpersonal som hänger på halloween, men de är troligtvis bara aningslösa.

Som kristna är vi en del av det samhälle vi lever i. Är man kristen så lever man med i sin kultur. Det finns ingen anledning att sticka ut i frågor som inte spelar någon egentlig roll, ur biblisk synpunkt. Men när det gäller halloween så borde åtminstone varje kristen människa förstå att det är långt bortom vad vi kan förena med ett kristet liv.

Halloween är för många en harmlös lek med det övernaturliga, på den onda sidan. Det är bara det, att de onda krafterna aldrig är harmlösa. Tyvärr är djävulen på riktigt. Tyvärr är hans onda andar en verklighet. Det finns inget lustigt, inget lekfullt, inget mysigt med all skräck. Rädsla är ju förutom lögn, ett av djävulens vanligaste trick, för att förslava människor.

Halloween är en altigenom sjuk företelse. Ha inget med det att göra. Jesus och hans lärjungar "myste" inte med spökhistorier, än mindre klädde ut sig till onda andar. De kastade ut dem.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Vad krångligt det blev!

Det är typiskt oss människor att krångla till saker. Ta det här med den kristna tron, som exempel:

• En del har gjort det till en religion med ritualer och symboler.
• Andra har gjort det till ett lärosystem.
• Teologerna har gjort det till något obegripligt.
• En del har gjort det till politik.
• Ytterligare andra har det som tradition.
• En del är mest intresserade av gamla kyrkobyggnader.
• Några har det som en hobby bland andra.
• Vissa ser det som en möjlighet att skaffa sig en position.
• En del för att få bekräftelse.
• Och några få har det som ett halmstrå att klamra sig fast vid när det känns otryggt.

Fast egentligen är det så enkelt: Kristen tro handlar först och främst om att bli nära vän med Jesus
Kristus.

Allt gott

önskar

MatsPastor

Lite vila

Efter en serie bloggar som nästan dragit åt det politiska, så känns det skönt att bara skriva om Jesus. Jag fick en skiva för länge sedan, som mina barn lade beslag på. Först nu har jag börjat lyssna på den. En av låtarna, en ballad, var väldigt enkel, men med en finstämd text. En varm och ödmjuk upphöjelse av Jesus.



Allt gott
önskar
Mats Pastor

Överhet eller Frihet

Ibland kan man undra över varför t.ex. kyrkorna i Usa är så mycket starkare än kyrkorna i europa?
Jag menar inte att jag har hela svaret här men jag vill lyfta fram en viktig faktor som vi inte har tänkt på så mycket.

I Sverige blev kyrkan, redan från början, sammankopplad med kungen och makten. Kyrkan kopplades samman med makten och därmed med överheten. Förhållandet var liknande över hela Europa. Ett förhållande som vi inte kan läsa om i Bibeln. Självklart så har massor med ärliga, längtande människor, genom århundradena, hört Guds Ord i kyrkorna och tagit emot Jesus Kristus, men för väldigt många svenskar så är kyrka och kristendom förkippat med: överhet, makt, regler, påbud, straff och dom.

Till USA kom förföljda pilgrimmer och hittade en fristad där de fritt kunde leva ut sin tro på Jesus. De svarta slavarna hittade i Jesus Kristus både hopp och frihet. Det var kyrkorna som stod upp mot slaveriet. Det var i kyrkorna man formulerade "en dröm" om att alla skulle betraktas lika. Därför förknippas kyrka och kristendom oftast med Frihet. Ett förhållande som mycket bättre stämmer med evangeliet. (Jag vet om nidbilden av de amerikanska kyrkorna som "den kristna högern". Men den bilden lever mest bland svenska journalister.)

Över hela värlen pågår i vår tid, en enorm väckelse. Människor av alla stammar folk och språk tar emot Jesus som sin frälsare. Församlingar bildas även i områden där förföljelsen är svår från både Islamister och Kommunister. När människor trotsar hot, förbud och förföljelse för Jesus skull så är det för att de har upplevt Friheten i Kristus.
"Den Sonen(Jesus) gör fri han blir verkligen fri" står det i Bibeln. Evangelium om Jesus är evangelium om FRIHET. Det borde vi väl kunna förstå även här i Sverige

Njut av lite gospelfrihet förmedlad av Indiana Bibleinstitute choir i Calvary Tabernacle -09



Allt gott
önskar
Mats Pastor

Mats Pastor springer igen!

Springer? Man kanske mer skall tala om lunkar. I alla fall tackar jag Gud för att jag kan springa igen. Det har pågått en tid och jag har inte sagt så mycket om det, ifall jag skulle få ont i knäna igen.

Men det märks att det var åratal sedan; Träningsoverallen är rejält ute, jag låter som ett gammaldags lokomotiv och hastigheten är inte så hög. Jag brukar springa då det inte är så många andra ute. Det är så retligt att bli "omgådd" av en tant med mops :o)

En gång i tiden sprang jag 5km på 22min och 10km på 46min. Nu springer jag elljusspåret på......HEMLIGSTÄMPLAT. Det är 20 år och 10-12kg senare. Jag är i alla fall tacksam till Gud för att jag kan springa överhuvudtaget igen och att Han välsignade mig med bra löparskor.

Om du är ute i naturen och till din förvåning hör ett ånglok närma sig, så är det bara jag som är ute i spåret; för nu skall tanten med mopsen få sig en match.....

Allt gott

önskar

Mats Pastor

Fader, min Fader

Jesus lärde oss att tilltala Gud: Fader. Han gick t.o.m. ett steg längre och sa på Arameiska: "Abba". Det är ett tilltal som är mycket nära och kärleksfullt.

Väldigt många saker med Gud blir lättare att förstå om man tänker sig bilden av en far och ett barn. Självklart med den skillnaden att vi jordiska fäder gör fel ibland, när vår himmelske Fader alltid är sann och fullkomligt kärleksfull och god i allt han gör.

Hur kan Gud vara både vred och kärleksfull?
Som pappa vet jag att jag kan vara arg på mina barn, men hur arg jag än är, så älskar jag dem alltid.

Hur kan Gud förlåta vad som helst?
Vad än mina barn ställer till med så är de ändå alltid mina barn, eller hur, och är alltid välkomna hem.

Hur kan Gud ge oss eget ansvar, när vi bara ställer till det?
Tänk dig en förälder som alltid gör allting åt sitt barn. Det är naturligt när barnet är bebis, men med tiden måste man låta barnet få bestämma allt mera själv, för att tillslut vara vuxen. Ett barn som aldrig har fått chansen att göra fel, har aldrig fått pröva om det kan.

Hur kan Gud älska alla människor lika, och ändå älska dem mycket?
Ja försök svara på frågan: "Vilket av dina barn älskar du mest?" Det går inte

Varför gör Gud först lagar i Bibeln och sedan ändrar allt till att handla om tro?
Egentligen handlade det om tro hela tiden. Men en jordisk förälder börjar med regler när barnen är små. De förstår inte varför, men gör som pappa säger. När de blir stora förstår de förhoppningsvis varför och gör rätt av egen fri vilja.

Den här frågan är svår och måste skrivas och läsas med stor respekt.
Hur kan Gud tillåta att människor går förlorade?
När ett barn blir vuxet, bestämmer det själv. Pappa kan ha åsikter. Men barnet har en egen vilja och fattar egna beslut. Vem av oss kan förstå smärtan hos föräldrarna till någon som blir narkoman eller kriminell. Den som en gång var en liten pojke i pappas knä har blivit grym och hänsynslös. Pappa skulle gärna vilja ha tillbaka sin pojke. Men det går inte att tvinga någon till kärlek. Men om killen ger minsta öppning till återupprättad kontakt, så finns pappa där med all kärlek.

Hur kan Gud bli människa, riskera allting, och låta sig plågas och dödas på ett kors?
Ja det blir din uppgift att fundera över.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Anledningen till att vi finns.

Varför finns det församlingar? Vad smidigt det vore om Gud ryckte upp oss till himlen så fort vi blivit frälsta. Vad mycket bekymmer, frestelser och besvär vi skulle slippa.

Men nu finns vi kvar här på jorden av ett speciellt syfte. Jesus har berättat för oss.

När jag skall gå någonstans eller skjutsar barnen till någon aktivitet, så säger jag ibland viktiga saker, som de bör tänka på. Det allra viktigaste säger jag det sista jag gör innan vi säger hejdå. För om de glömmer bort allt det andra så brukar de komma ihåg det sista jag sa.

När Jesus var klar med sitt uppdrag här på jorden, så sa han det sista han gjorde vad lärjungar i alla tider skulle göra. Det lät såhär: " Mig är given all makt i himmelen och på jorden. Gå fördenskull ut och gör alla folk till mina lärjungar, döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn, och lär dem att hålla alla de bud som jag har gett er. och se; jag är med er alla dagar intill tidens slut."

Församlingen finns här på jorden, framförallt för att missionera. Det kan handla om nära släktingar och vänner, eller det kan handla om människor i ett annat land, långt borta. Men missionsbefallningen stryker under; att alla människor behöver få höra evangeliet.

Det är orsaken till att vi har Mission. Nu på söndag kommer gudstjänsten att handla om Mission, och det blir flera vittnesbörd om vad Gud gör över hela världen. Bengt Fiske (bilden) är en av de missionärer vi får en lägesrapport ifrån

Idag har redan flera tusen människor, över hela världen, blivit, frälsta, helade, fått Anden och har bett till Gud. Det är roligt att tänka på när det varit lite trögt i Sverige under en tid.

Allt gott

önskar

Mats Pastor.

Gospelglädje

I vår församling har vi många duktiga musiker. Bl.a. så har vi en man som skriver egna låtar och som för något år sedan skrev en musikal om Uppenbarelseboken i Bibeln. Hur många känner du som skulle våga ge sig på att skriva en musikal om just den, inte helt lätta boken? Mannen heter Gösta och vi är ungefär jämngamla.

Ett härligt och blandat gäng har varit på turné med musikalen vid några tillfällen och senast nu i helgen. I söndags var de i pingstkyrkan Mariestad.(Se bilden) Eftersom jag har varit ungdomspastor i Mariestad för ca 15 år sedan, så följde jag med dit.

Det är roligt med gospelsånger. De skall höras live och de gläder människor, så också i Mariestad. För mig personligen, var det väldigt roligt att komma dit. Jag kände igen flera stycken och de kände igen mig. Det var jätteroligt att träffa så många och prata både om dåtid, nutid och framtid. Jag var ganska nykristen när jag var jobbade i Mariestad pingst. Det kan inte ha varit lätt för dem, eftersom jag egentligen inte hade någon som helst vana av hur en församling fungerar, och ändå skulle vara ledare för ungdomarna. Men vännerna i Mariestad hade tålamod och kärlek, och det gick bra. Dessutom tog jag med mig snyggaste tjejen därifrån; min fru Linda.

Av helgen tänker jag på två saker.
1. Det är en Guds gåva att göra människor glada, och det gjorde Gösta, och hela musikalgänget, med sina sånger
2. Guds församling är en oerhört bra skola för livet.

Välkommen till en församling. Du hittar ingen perfekt, men är församlingen sund, så lär du känna Jesus där.

Allt gott
önskar
Mats Pastor.

Vems är felet ?

Det var bara för orättvist! 400kr i parkeringsböter! Jag hade kommit i lite tempo. ställt bilen efter två andra på skolgatan, och rusat in i en affär, gjort mitt ärende, rusat ut igen; OCH NU SATT DET EN LAPP PÅ RUTAN!

Tanke nr ett: Var är den typ som satt den här lappen på min bil. Vilken gris! Det här får han ta tillbaka. Men ingen syntes till någonstans som satt på den.

Tanke nr två: Det var de som stod där förut som lurade mig. Att de stod där gjorde att jag trodde det var ok. att parkera där. Men eftersom ingen av de andra förarna var där och eftersom det satt var sin böteslapp på deras vindrutor också, så la jag ner det med.

När jag inte hittade någon annan människa att anklaga, så blev Gud föremål för anklagelserna "Är det så här du välsignar mig. Är det tacken för att jag ger tionde av min lön varje månad?"

När Gud inte svarade så började jag undersöka om det var något fel med böteslappen. Jag hade tydligen parkerat på parkeringsförbud. Det kan inte vara möjligt. Jag gick längst med gatan och mycket riktigt; där stod en väl synlig skylt med parkeringsförbud. Den hade jag inte sett i hastigheten.

Nu hade adrenalinet sjunkit till normal nivå och jag insåg: " Jag har verkligen gjort fel. Jag skall ha den här böteslappen. Hur mycket det än svider."

Senare på dagen så tänkte jag att det är så typiskt oss människor att reagera som jag gjorde. När något dumt händer blir vi först arga på någon annan, och försöker hitta en syndabock. Vem skall jag anklaga för det här? Om det inte finns någon annan tillhands att anklaga, och ibland ändå, så anklagar vi Gud, precis som om han skulle rå för något elände som händer.

Det här var bara en P-bot. Ibland kan det handla om stora och svåra saker. Men beteendet är det samma. Vi anklagar andra och Gud, ibland fullständigt oförmögna att se orsakerna: Att vi, människor, i grund och botten, inte är oskyldiga offer.

Men nu kommer vi till poängen: När vi erkänner vår egen skuld inför Jesus, och överlämnar våra liv till honom, så vänder han det dåliga, och använder det så att det i sista änden blir något bra. Bitterhet mot Gud och andra är alltid ivägen i våra liv. Men den som lever försonad med Gud genom Jesus. Han är fri, verkligen fri.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Bli stilla och besinna att Herren är Gud

Jag var verkligen överaskad av att det kom så många till förmiddagsmötet trots att det hände så mycket den här helgen. Men det var roligt.

Eftersom vi gått ur september så handlade det idag om det vi gjort under månaden när vi valde bort media för att ägna mer tid åt att söka Gud.

Jag predikade idag från Psalm 46 "Bli stilla och besinna att Jag är Gud" Det är, menar jag, en bra grund för oss att gå vidare nu.

"Bli stilla" handlar om att på olika sätt göra något åt allt det där informationsbruset som far igenom vår tankevärld.

Besinna att Herren är Gud"; handlar om att söka en djupare gemenskap med Jesus. DET smittar av sig. Människor behöver få se Jesus i oss.

Det hade sin speciella historia innan jag förstod vilket bibelord Gud ville att jag skulle tala över. Jag hade bett över det länge. Men så var det min son som spelade en kristen låt från Spotify, om och om igen. Först tröttnade jag och ville han skulle byta låt, men han ville höra mera. Jag tror han spelade den någonstans runt tio gånger i rad. DÅ hörde jag verkligen texten och upplevde att det var Gud som talade till mig i den där låten.

När Gud inte får pastorn att höra på annat sätt, så skickar han en liten pojke att spela samma låt om och om igen. Jag tror att jag behöver "Bli mer stilla" så att jag kan höra Guds röst bättre.

Vill du lyssna på låten så klicka nedan.






Allt gott
önskar
Mats Pastor

Allt på en gång

Den här helgen händer det mycket. Det börjar med Disciples(för alla barn) på fredag fortsätter med innebandyturnering på stadsskogsskolan fram till 02.00 på natten. På lördag är jag personligen fulltecknad med både arbete och andra uppdrag. Lördagskvällen innebär en konsert med två kristna band i Pingstkyrkan. När vi är inne på söndagen har vi först möte kl 11.00 då jag predikar. Det känns extra viktigt nu efter den utmnaing jag gav i början av september. Administrationsmöte(Ett möte om praktiska saker) följer direkt på det. Eftersom söndagskvällen är lite fri så ligger det en "världens barn gala" i svenska kyrkan där, som barn från vår kyrka och Kristinakyrkan skall vara med på.

Vissa helger kör allt bara ihop sig, och ännu tajtare blir det för de som är med i den musikal som övas in under helgen. Egentligen kan Gud klockan och det är väl inte Guds tanke att allt skall vara på en gång. Men vi människor är inte fullkomliga och var och en ser sin lilla bit som viktigast. Hur som helst så är altsammans bra grejor, som jag verkligen kan rekommendera. Men var inte med på allt. Då hinner du inte smälta det du upplever.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

När löven faller av

Visst är det typiskt Gud. T.o.m. när löven skall falla av träden, så gör han det med stil. Jag menar löven skall ju bort nu. Det är ju som när vi slänger sopor ungefär. När vi kasserar, slänger eller river saker så ser det alltid skräpigt ut. Men Gud har i sin skapelse lyckats med att få t.o.m. den biten att se riktigt snygg ut.

Skönheten i naturen och vår förmåga att uppfatta skönhet är förresten något att tänka på för den som har svårt att tro. Varifrån skulle det komma om vi bara var slump och utveckling? Varför skulle allt bli så vackert, och hur kan det komma sig att vi har sinnen som kan uppfatta att något är vackert? Det finns ingen bra förklaring på det mer än att Gud har skapat vackert för att glädja oss.

En riktigt inbiten ateist sa till mig en gång att: "Det är bara för att vi känner oss vana med något som vi uppfattar det som vackert." Jag vet inte jag. Men jag har sett samma bakgård från mitt kontorsfönster i nio år, och inte har den blivit vacker för det :o)

Men just nu målar hela skapelsen här i Norden upp det vackraste färgsceneri man kan tänka sig. Det står i skriften att allt är skapat genom Jesus och till Jesus. Eftersom ett konstverk präglas av konstnärens personlighet, så kan vi i höstens skönhet ana, att Jesus är levande, majestätisk, helig, ren och generös.

Nästa gång du ser dig omkring i naturen, kan du ta det som hälsning att Jesus gillar dig och har gjort något vacker för dig att njuta av.

Allt gott

önskar

Mats Pastor

profetiskt på bönemötet

Det är alltid svårt att beskriva en upplevelse. Men gårdagens bergslagsbön blev något extra.

Vi hade besök av Simon Ådahl. Simon är en egen sort, och jag kan nog tänka mig att den som har bestämda åsikter om vilken stil vi bör ha i kyrkan, kanske har lite svårt att acceptera Simons orginalitet. Men profeter sticker alltid ut, och skall göra det också.

Det som alla ändå måste se tycker jag; är budskapet och frukten. "Du kan bli hel, du kan bli fri" ,var det första Simon sa när han skulle tala. Sen berättade han och teamet som var med honom en lång rad exempel på just det.

Men innan dess hade mötet faktiskt börjat redan när vi bad för mötet i källaren. Jag fick vara med och bevittna hur dessa för oss helt okända människor gav några mycket exakta profetior till de som skulle vara med och sjunga.

Simon och teamet höll på länge och berättade om under Gud gjort, efter det följde förbön för alla som ville. Det var många som ville ha förbön.

Bästa betyget var ändå barnen som satt med på mötet och lyssnade hela tiden utan att ens skruva på sig, och det var ett lååångt möte. När vi gick hem sa killen som annars brukar springa iväg för att leka ganska snart: "Det här var det roligaste möte jag varit på någon gång."

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Simon Ådahl på bönemöte

I vår kyrka har vi något vi kallar Bergslagsbön, en gång i månaden. På lördag får vi besök av Simon Ådahl. För de flesta är Simon en känd sångare från 80 och 90-talet, men nu kommer han inte för att sjunga i första hand, även om det blir ett par sånger. Gud har gjort under i Simons liv och han kommer för att vara med på bönemötet och för att uppmuntra till överlåtet kristet liv. Jag vet att Simon brinner för, att berätta om hur ALLA kristna kan fungera övernaturligt i tjänst för Gud. Det som brukar kallas "de Andliga nådegåvorna".

Kom gärna till vår kyrka på lördag kl 19.00. Men det är alltså ingen konsert med Simon Ådahl. Det är ett bönemöte med en predikan av Simon Ådahl.

En annan sak jag tänker mycket på nu, är att Disciples startar på Fredag. Det är för barn och börjar kl 19.00. Det känns lite nervöst inför första gången på en termin. Skall de tycka det är roligt? Skall vi lyckas att förmedla några av bibeln sanningar så att det går in? Kommer allt praktiskt att fungera?

Jesus har ju sagt att vi inte skall bekymra oss om morgondagen, men just det har jag riktigt svårt för. Nu har jag märkt att en stund i lovsång inför Herren är en riktigt bra medicin mot att oroa sig. Det är som att Gud kommer och styrker min tro. Prova gärna.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Skillnad

Det här var några dagar sedan. Frun och barnen hade åkt ner till mormor och morfar, och jag var ensam hemma med slipdamm och en hel del jobb med vår hall som skall göras om.

När det är så fint väder vill man ju inte bara vara inne så jag ville ut i naturen. En kort rast var det enda som jag kunde försvara, så det fick bli Lindesjön runt.

När jag kommer ut nära naturen, ( I alla fall halva sträckan) så har jag alltid lättare att uppleva Gud. Jag tycker att hela skapelsen vittnar om Gud: Skönheten, majestätet i de stora granarna, friden i vattenbrynet, dofterna och renheten. Jag gick där och bad tyst för mig själv.

När jag närmade mig Lindesberg igen så var tivolit från "Lindemarken" kvar. Det var öppet. Musiken dunkade, lamporna blinkade, de grälla färgerna lyste ikapp och det såg så förtvivlat billigt ut i jämförelse. Missförstå mig inte. Det är inget fel med att gå på tivoli. Det är bara det att efter en runda i Guds natur så blev skillnaden så påtaglig.

Det är skillnaden mellan det som Gud gör och det människan gör. Människan kan försöka att skapa något vackert och roligt på egen hand. Men i jämförelse med det av Gud skapade så är det ingenting, nästan motbjudande t.o.m.

På samma sätt är det med ett skeende i en kyrka. Människor kan göra väldigt välmenade försök att skapa något tilltalande, som skall dra till sig folk. Kanske man försöker göra något som det omgivande samhället berömmer dem för, eller också försöker man likna samhället eller vara väldigt annorlunda. Man kanske t.o.m. gör en "andlig" show, som är riktigt spektakulär. Det är inget annat än ett andligt tivoli.

När Gud gör undret så är det på ett annat sätt. Det är som med naturen: väldigt naturligt! Det känns i hela atmosfären. Istället för att sjunga om glädje, så sjunger man glatt. Istället för att tala om vad Jesus skall göra, så gör Jesus. Istället för att behaga människor, så upplever vi Guds välbehag. Istället för att locka folk till kyrkan, så ÄR folk kyrkan. Skratt kan blandas med tårar och jubel med frid, men människor förvandlas och Guds rike utbreder sig.

Hoppas ingen tivolifantast blev ledsen över liknelsen, men hur man än vänder på det, så säger ju faktiskt bibeln att hela skapelsen vittnar om Gud, och han är ju naturligt övernaturlig.

Allt gott

önskar

Mats Pastor.

Bussen har åkt till nästa hållplats

Cafébussen var här på "Lindemarken". Det var jätteroligt. Massor med människor som gärna stannade till på en fika. På dagen kom det mest medelålders och äldre och på kvällen var det mest tonåringar. Det är så olika hur mötet med en människa gestaltar sig. En del ville bara fika, andra ville prata om alldagliga saker och åter andra ville prata om Gud. Men jag tror att det kan betyda något positivt för människor vilket det än blev, och det är ju därför vi är ute. Jesus älskar alla människor, och det vill vi berätta om eller visa i handling.

Men nu har bussen åkt vidare till nästa hållplats som var en festival i Lund. Gud välsigne dem.

Ove (På bilden ovan) visade sig vara en helskön kille (man). Han åker runt som busspastor på många olika platser i Sverige och han bekräftar det jag länge misstänkt, att människor är mer och mer öppna för Jesus. Så du som tänker på Jesus ibland och ber ibland fast du inte kallar dig kristen eller går till en kyrka. Du är inte ensam med dina funderingar det finns många, många, många.

Om du skulle göra slag i saken, och gå till en kyrka på söndag, så är du välkommen till vår. Det är vår Ungdomspastor Tobias som predikar. Jag skall själv gå dit och lyssna på honom. Jag tycker om att lyssna på hans predikan.

allt gott
önskar
Mats Pastor

Cafébuss på "Lindemarken"

I morgon är det "Lindemarken" här i Lindesberg. Då är hela stan full av bord och stånd där det säljs alla möjliga prylar. Kanske inte de nödvändigaste prylarna och kanske inte bästa kvalitén, men mycket folk är ute och rör sig, så det går knappt att komma fram.

Som kyrka skall vi vara med på ett för oss nytt sätt. Tillsammans med Betel i Grönbo har vi tagit hit en cafébuss. Vi bjuder på bullar och kaffe eller saft. Sen hoppas vi på många trevliga och givande samtal i solen, med Bergslagens befolkning.

Vill du hitta oss på dagen så går du ända upp till Stadshotellet, då står vi där. Från kl 20.00 ca står vi vid tivolit.

När jag kom hit för nio år sedan sa man till mig att "Bergslagingen" var lite inbunden och svår att prata med. Det har jag aldrig märkt, tvärtom tycker jag att människorna här, generellt sett, är väldigt öppna och språksamma.

Hoppas på en fin dag i morgon.

Vill du kolla Cafébussens hemsida? Då skall du gå in på www.bussmission.se

Allt gott

önskar

Mats Pastor

Ska kyrkan syssla med krig?

Ef 6:10 Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. 12 Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna.

Min övertygelse är att de kristna skall vara väldigt fredliga av sig. Men ändå är vi inblandade i krig. Men det är inte mot människor inte ens de människor som ställt sig i ondskans och avguderiets tjänst. De är ju faktiskt värdefulla själar som Jesus vill frälsa bort från synden och in i sitt rike.
Det krig vi utkämpar är mot djävulen och hans onda andar. Det går inte till som i ett vanligt krig. Ibland kan jag tänka att det vore enklare och mer konkret, men det är på ett helt annat sätt.

Striden står inte på ett slagfält utan i människors tankevärld. Djävulens attackvapen är lögnen. Det är inte konstigt att han kallas för "lögnens fader" i bibeln. Ta till exempel saker som: bitterhet, ovilja att förlåta, själviskhet, att tycka synd om sig själv, hat och begär. De bottnar alla i en osann och förljugen bild av omvärlden.

Det står i bibeln att vi skall göra motstånd mot djävulen (1 Petr 5:9) Men hur gör man det när det inte är en strid med vanliga vapen?

Klassisk kristen undervisning brukar tala om ORDET, NAMNET och BLODET. Ordet är Guds ord bibeln. att läsa ordet och ta till sig det är att göra motstånd. Namnet är Jesu namn. När man lovsjunger eller ber ut Jesu namn ger ondskan vika. Blodet är Jesus blod som talar om korset där Jesus triumferade över alla ondskans makter. Att ta till sig syndernas förlåtelse, som Jesus vann åt oss på korset, gör att ondskan förlorar sina möjligheter att skaffa sig makt över oss genom att fresta till synd.

Där vi går omkring bland människor. Låt oss göra det goda och berätta om frälsningen i Jesus Kristus. För varje människa som tar emot Jesus som sin frälsare blir ondskans planer mot den människan förstörda. Men Guds goda planer sätts i verket.

Allt gott

önskar

Mats Pastor

Be och berätta

Det har varit mycket att tacka Gud för de senaste dagarna. Förts och främst var Tobias(Ungdomsledaren) med tonåringarna i kyrkan på ett helg läger. Det hade varit jättebra. Sedan hade vi ett gott möte på söndagen med nästan fullsatt kyrka. Och igår var vi på T-läns bönedag i Kopparberg. De här bönedagarna går runt på olika församlingar och är en gång i månaden.

Det är alltid gott att få höra från Guds Ord(Bibeln) och att be och lovsjunga. Skall jag vara ärlig så var det lite avslaget på förmiddagen. Lite för mycket prat och för lite bön, men på eftermiddagen tände det till. Då blev det några som spontant berättade om olika helanden som Gud gjort i deras liv.

Vilken kraft det är i en människas berättelse, när det är sunt och ärar Gud. Det var intressanta berättelser om helande bl.a. från cancer, SLE(reumatism) och astma. Väldigt roligt var det med "pianotanten". En liten glad och pigg tant på nästan 80år, som inte vek ner sig p.g.a. ålder, utan försökte "rockatilldet" lite nu när det var så mycket ungdomar där. Hon visade sina händer och berättade om att hon varit tvungen att sluta som musiklärare för många år sedan för att hennes händer var krökta av reumatisk värk. Men efter många år (typ 10år) hade hon fått uppleva hur Gud helade henne fullständigt och nu var händerna raka och fina och hon kunde spela igen.

Jag satt bredvid henne på lunchen. Där berättade hon att hon blev änka för några år sedan och då kallade Gud henne från Örebro till de Norra länsdelarna. Sådant inger respekt tycker jag.
Hon skulle kunnat resonera som så, att nu var hon gammal och änka och dragit sig tillbaka och levt ett lugnt liv, lite lagom gnällig, i någon större församling, men hon flyttade till en plats med få kristna och hårt andligt klimat för att göra ännu en insats för Guds rike.

Djävulen är rädd för sådana tanter.

Varje sådan berättelse är ett bevis på Guds omsorg och trofasthet genom allt. Varje sådan berättelse är en påminnelse om att Jesus är på riktigt här och nu, och det händer något, förr eller senare, när man ber till Gud.

Allt gott
önskar

Mats Pastor.

Utmaning i september

I församlingen har vi talat om denna utmaning; att under september månad välja bort underhållningsmedia för att välja en djupare gemenskap med Gud.

Låt mig förklara.

Vi vill att Gud skall få göra mer genom oss. För att det skall bli möjligt måste han få göra mer I OSS.

Media är ett ständigt brusande sorl genom våra tankar. Det blir aldrig riktigt lugnt. Att under september välja bort det för att istället välja in mer tid med Gud; i bön, lovsång och bibelläsning, är vår största möjlighet till ett under i vårt inre.

Tanken är alltså att inte bara välja bort någonting. Det viktigaste är att välja in mer tid med Gud helt enkelt. Skola och Jobb kan vi inte flytta på, men all tid vi ägnar åt förströelse framför Tv:n, datorn, tidningen eller vad det nu är. Det är sådant vi kan avvara under en månad för att ge mer utrymme för Gud.

Guds helige Ande är nu sådan att han inte tränger sig på. Han är universums kraftfullaste, men tvingar ingen. Därför måste vi ge honom plats.

Gud måste få göra ett under i oss för att det skall hända mer genom oss.

Allt gott önskar
Mats Pastor

Kristen ledare

Kristet ledarskap är inte riktigt det samma som annat ledarskap. Man kan inte överföra näringslivets sätt att vara chef till kyrkan där alla är frivilla arbetare. Man kan inte heller överföra militärens ledarskap eftersom kyrkan handlar om något helt annat.

Vi hade glädjen att insätta en ny ledare i församlingen i helgen. I kyrkan är det något som vi tar på största allvar. Nogrann prövning, mycket bön och t.o.m. fasta är sådant som sker innan en ny församlingsledare insätts i tjänst. Församlingsledarna stannar som regel många år, kanske resten av livet, så det är inte läge för slarv.

I samband med att den nya ledaren togs emot av församlingen predikade jag om kristet ledarskap. Det finns ju i alla församlingar både ett officiellt ledarskap och ett inofficiellt ledarskap. Officiellt ledarskap är t.ex. pastor, församlingsledare/äldste, hemgruppsledare osv. Inofficiellt ledarskap är alla som påverkar åt rätt håll. Så predikan gällde i princip alla.

De egenskaper hos en kristen ledare som jag talade om i predikan var följande:

• Gå före (Göra själv först, inte bara peka åt andra.)
• Osjälvisk kärlek (Det handlar inte om att själv bli bekräftad. Det handlar om att älska människor)
• Karaktär och Smörjelse (De två hör ihop, annars fungerar det inte)

Smörjelse= En påtaglig närvaro av den Helige Ande i en människas liv.

Hur blev det med den i förra bloggen utlovade utmaningen? Den kommer nästa blogg

Allt gott önskar

Mats Pastor.

Församlingsläger på Björkenäs

En intensiv men mycket rolig helg ligger bakom. Vi hade ett församlingsläger på Björkenäsgården i helgen som gick.

Tanken med att ordna ett församlingsläger är att det skall bli en kickoff inför hösten.

Vi var nästan 90 personer när vi var som mest. Vi var alla åldrar tillsammans. Vad roligt det är egentligen! Det var bra väder och det gick att göra massa olika saker där på gården. Samlingarna går inte att beskriva. Jag är bara tacksam till Gud för allt han gjorde under den här helgen.

Hur beskriver man egentligen ett församlingsläger? Det känns så tafatt. Hur skall man kunna beskriva atmosfären av den Helige Ande både på samlingarna och emellan? Hur beskriver man en gemenskap där alla känner sig välkomna? Hur beskriver man vänskapen i samtalen, skratten, buset, de sena kvällarna, lovsången, nattvarden, berättelserna och att det faktiskt kan vara riktigt roligt att städa bara för att man gör det tillsammans?

Jag önskar alla människor kunde vara en del av en församling, och jag är inte ensam om att önska det. Gud själv önskar det också.

Jag gav församlingen en utmaning att tänka på. Men den skriver jag om en annan gång här på bloggen.

Man lär sig alltid något jämt, och jag gjorde följande dyrköpta erfarenhet: Det ser så enkelt ut när killarna trixar på sina skateboards. Men är man 44år så gör det ont i flera dagar om man försöker :o)

Allt gott önskar

MatsPastor

Barnen och Gud

Barn betyder framtid. Det är när man är barn och tonåring som man lättast tar in information, och det vi lär oss som barn följer oss hela livet. Därför är det så många som vill påverka just barnen. Nu finns ju chansen att omvärdera allt när man blir vuxen, men det är inte lika enkelt och valen man gjorde i livet, kan ibland vara hinder för det man egentligen vill.

Ibland säger tex. ateister och humanister: "att barnen inte bör utsättas för religiös påverkan" Vänd på det och fundera över följande uttalande: "Barn bör beskyddas från otro och ateism. De är för små och kan inte värja sig mot humanistisk påverkan!" Det har jag aldrig hört någon politiker ställa sig upp och säga. Fast det är samma sak, sett från andra hållet.

Den värld våra barn lever i är full av otro överallt. På tv, bland kompisar, i skolan, i tidningar, från kändisar osv. osv. Därför skall vi berätta så mycket som möjligt om Jesus för barnen. Vi skall låta dem göra egna upplevelser och berätta om våra. Vi skall göra vårt bästa för att verkligen visa dem Jesus och vad sann kristen tro är.

FÖRST DÅ OCH ENDAST DÅ, kan vi säga att de har haft chansen att göra ETT EGET VAL.

Tusentals svenska ungdomar och vuxna lever idag ett liv, hjärntvättat av gudlöshetens livlösa ideologier. Man har aldrig haft chansen att höra och förstå något annat. För man fick inte "utsättas för religiös påverkan." Hur mycket eget val är det egentligen ? Jag vet vad jag talar om. Jag kunde varit en av dem.

"Låt barnen komma till mig och hindra dem inte. " sa Jesus. Kloka ord av honom som aldrig någonsin tvingat någon enda, men som gett sitt eget liv för ALLA.

Allt gott
önskar
Mats Pastor.

Vemodig sensommarskönhet

Det kanske berodde på att semestern var slut eller att tröskorna redan hade börjat gå i västergötland när jag åkte hem i måndags. Kanske berodde det på att jag i min person har en dragning åt det vemodiga, men jag kände av ett riktigt sensommar-vemod. Det är inte obehagligt. Det finns en skönhet i sensommarens lite blekare färger. Det vackra är kvar, Det är fortfarande grönt. Marken och naturen bär frukt. Men samtidigt så vet man att allt det här snart är slut. Det dröjer inte länge förrän frostnätter och höstkyla förvandlar sommaren till enbart sköna minnen.

Nu skulle det kännas alldeles hopplöst om man inte visste att det kommer en vår, då allting föds på nytt.

Det är med livet precis som med årstiderna. Jag är medelålders. Än så länge är det sommar i livet; Jag orkar, är frisk och har fler framtidsplaner än minnen. Mitt i livet står jag mitt bland mina barn, min fru och mina vänner. Livet är vackert. Men för första gången ser jag på mina äldre vänner med nya ögon. Jag ser de första tecknen på "frostnätter" Livet har ett slut och sista sträckan är att bli gammal, svag, långsam och passerad av en yngre generation.

Men det finns hopp om en vår.

I vårt samhälle dyrkas ungdom. Många försöker att hålla kvar sin ungdom så länge som möjligt. De försöker se unga ut, klä sig ungdomligt och bete sig ungdomligt. I botten på allt det där finns en rädsla för döden. Eftersom ganska få svenskar har någon riktig frälsningsvisshet så vill man helst inte höra talas om eller tänka på döden.

Men för den som har sin trygghet i Jesus Kristus, så finns det en evig vår. "Vad inget öga sett och inget öra hört och vad människohjärtat inte har kunnat ana. Det har Gud berett åt dem som älskar honom." När vi blir gamla så är det INTE bara minnen som vi har kvar. "Vintern" får inte sista ordet.

Den som älskar Jesus kan se fram mot; att en gång blir det så mycket VÅR att det aldrig tar slut. Med den vetskapen kan man glädja sig och njuta av den skönhet som ju finns där i både sensommaren och hösten.

Allt gott

önskar

Mats Pastor

Sommarminnen, guld värda.

Den här bloggen handlar om barn. Barnens sommar.

Som förälder känner man stressen. Det är numera så att riktigt bra föräldrar hittar på roliga saker för sina barn. Inte som när jag var liten då de jobbade med annat hela sin semester, utan nu skall man bjuda sina barn på upplevelser. Liseberg, Sommarland, Astrid Lindgrens värld, Kolmården och alla de andra turistmagneterna som alla barn skall besöka. Minst en av dessa under sommaren annars är det snudd på att barnen tar skada.

Jag skall inte förneka att våra barn haft det roligt när vi besökt något av dessa ställen. Legoland gjorde vi för två år sedan och den pratar de om fortfarande. Men ändå är min erfarenhet att dessa ställen är STRESS; Mycket folk, trångt, köer och dyrt. Det är med viss lättnad vi styr stegen mot utgången vid dagens slut. Jag kan inte låta bli att fundera över om det verkligen går att ha roligt just för att man bestämt att idag, när vi betalat stora pengar på inträde, då skall vi ha roligt.

Är det verkligen någon av alla dessa nöjesparker som dröjer sig kvar som ljusa sommarminnen när de växer upp? Jag tror det är helt andra saker. Kanske solens värme, det svala vattnet runt kroppen när man badar, eller egenplockade kantareller på kvällsmackan. Jag vet ju inte än, för våra barn har inte växt upp än. Mina bästa sommarminnen från det att jag var barn är när jag och pappa var klara med höet för dagen och åkte och tog ett kvällsdopp.

Helt klart är att ett bra recept på en rolig sommar för barnen är: lite andra barn att leka med, En mamma och pappa som älskar varandra, en förälder som vill lyssna när barnet berättar och sist men inte minst: Grundtryggheten i tron på Gud.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Klockan skenar!

Få saker är så rättvist som tiden. Vi har alla lika mycket tid varje dygn att göra något bra av. Ändå är det några av oss som tycker att tiden går sanslöst fort. Jag har jobbat denna veckan och bara hunnit en liten del av det jag tänkte. Jag tycker att jag bara har haft lite semester i sommar, men inser att jag haft långt över hälften redan.

När jag bodde i Mariestad så fanns det en originell tant i Hova. Hon menade på fullt allvar att nutidens timmar på något sätt hade blivit kortare än de var förr. Hon hade en liten teori om hur det hade gått till och skrev t.o.m. en bok om det.

Jag håller kanske inte med henne om det. Vi skall upp någonstans i närheten av ljushastigheten för att tiden skall gå olika fort Men hennes känsla är jag helt överens med! Hur skall man hinna allt på den tid man har?

Det jag tror har förändrats är vår syn på vad som måste hinnas med. Förr arbetade vanliga människor sex dagar i veckan och betydligt fler timmar än vad normalsvensken gör idag. Resurserna var knappa, så det fanns inget utrymme för några intressen, utan när man väl var ledig skötte man sina vardagssysslor. Det kanske låter tråkigt, men det fanns inte lika många anledningar till att stressa och jaga tid. Deras dilemma var mycket oftare att få mat på bordet och kläder till alla barnen, och fick man inte det så var det naturligtvis en stress, men det var samtidigt så att det fanns många andra som hade det på samma sätt.

Idag har vi det bättre på många vis. Vi har mer fritid och trygga förhållanden vad gäller mat på bordet och kläder på kroppen. MEN det är vanligt att arbetet kräver mer engagemang. Gräva diken var hårt och enformigt, men jobbet följde inte med hem. Den sorts jobb som är vanliga nu finns kvar i tankarna alla dygnets vakna timmar. Nu har vi så mycket prylar att sköta om. Bilar går sönder, båtar skall skötas och hus måste underhållas. Välfärd kostar tid. Det duger inte med att det ser ut hur som helst hemma, nej det skall vara inrett med viss stil. Vi har fritidsintressen som tar tid. Barnen kan man inte bara skicka ut att leka. De skall skjutsas till sina aktiviteter, dessutom kräver sportklubben att föräldrar skjutsar till matcher, underhåller planer, städar föreningsstugan, säljer lotter osv. Eftersom vi oftast inte rör oss tillräckligt på jobbet så skall vi själva motionera, "gymma" och hålla oss i trim. Goda föräldrar engagerar sig i barnens skolgång.
En viss trädgård måste man ju ha, och helst skall man renovera lite hemma med jämna mellanrum. Skall man vara riktigt inne så skall man åka utomlands på semesterresa minst en gång om året. Där gäller det att göra så många upplevelser som möjligt så man har något att berätta när man kommer hem.
Bredband, e-post, sms. mms bloggar, facebook och så mobilen förståss. Det finns ingen ände på hur många sätt det finns att ständigt kommunicera och bli nådd.

Människor har inte tid med Gud. De hinner inte reflektera djupare över sitt liv och sin situation. Det visar sig, inte minst, i att man istället för sanningen tar det som gäller just nu, på det religiösa området. Buddhism är inne, då tar jag lite sånt. (Fast det INTE finns särskilt goda skäl att följa buddhismen) Frikyrkor är vi emot, det har vi lärt oss på tv. (Fast det finns alldeles väldigt goda skäl att tro på Jesus.) Om människor kom till verklig eftertanke, skulle det vara överfullt i våra kyrkor, flera gånger varje söndag.

Ibland undrar jag vem det är som drar upp tempot i hela världen idag? Tidvis så verkar tempot alldeles djävulskt.

Gud däremot har all tid i världen, bokstavligt talat. När du söker honom så har han tid, en hel evighet med tid faktiskt. Kanske var det en av anledningarna till att Jesus sa: "Kom till mig alla ni som arbetar och är betungade, och Jag skall skänka er vila."

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Mats Pastor mitt i sommaren

Jag tänkte berätta lite om min sommar, men först måste jag visa sommarens bästa bokläsning. Det är ju nu man har lite mer tid att läsa böcker, trots allt man skall räcka till för.

Det blir ändå stunder då man kan sätta sig ned och bara läsa; Härligt! Jag vill absolut rekommendera den här boken som är från 1900-talets början, men så tidlös att den getts ut igen av Gospel Media, http://www.gospelmedia.se/ Den är skriven av R.A. Torrey. En väckelsepredikant från Chicago, som fick se en oerhört många människor komma till tro på Jesus.

Förutom att läsa så rödfärgar jag stugan. Det går långsamt mellan skurarna och gästerna, men det skall väl bli klart till slut. I skrivande stund är vi på Fotö och jag skall predika i morgon. Det kommer att handla om Jesus. Det känns alltid bra.

Oerhört vackert här, särskilt igår då solen sken. Man förstår att nästan alla är frälsta här ute på öarna. Hur skulle de kunna annat, när de lever så nära det storslagna i skapelsen?

Nu skall jag jobba ett tag och ha lite semester till efter det. Hoppas på lugn och ro och mer tillfälle att höra Guds röst. Det behöver vi alla.

Allt gott

önskar

Mats Pastor