För en tid sedan satt jag och lyssnade på en entusiastisk ung man som berättade om ett kristet sammanhang. Superlativen tog aldrig slut. Det var fantastiskt, oerhört spännande, Guds budskap till sveriges församlingar osv. Allt var bara bra och alla som var det minsta tveksamma till någon liten del av arbetet var typ; religiösa och inkrökta.
Nu råkade jag veta att allt inte var enkelt i just det sammanhanget heller. Men jag sa inget, för trots den unge mannens överdrivna beskrivning, och trots de problem jag visste fanns där, så var det faktiskt sant att Jesus verkade i det sammanhanget. Det hände faktiskt under och människor fick faktiskt göra livsförvandlande Gudsmöten.
En annan gång satt jag och lyssnade till en betydligt äldre man. Den här gången var tonen en annan. Det var fel på allt. Ingenting var längre som förr, då allt var bättre. Han listade en lång rad av brister på "dagens församlingar", och det var inte konstigt att ingenting händer. Jag sa inget då heller, för hur skulle jag kunna säga emot att de problem finns som jag dagligen jobbar med att försöka lösa.
Men det jag ändå tänker är att beskrivningen är orättvis, för mitt i allt det där bristfälliga, så gör Jesus faktiskt riktiga under och människor får faktiskt göra livsförvandlande Gudsmöten.
De här båda människorna, som förresten skulle kunna vara både du och jag, verkade dra samma felaktiga slutsats: "När allt är riktigt bra, DÅ gör Jesus något, eller När Jesus gör något, DÅ är allt perfekt." Man tänker att Guds handlande följer på att människor gjort helt rätt.
Det verkar vara annorlunda om vi läser evangelierna. Jesus gör under och förvandlar människoliv i de mest skiftande situationer, inte sällan på samhällets skuggsida. läser vi Paulus brev så kan vi bli chockade över all synd och otro som den tidens församlingar verkade ha problem med, och ändå gjorde Gud under.
Predikar jag nu att vi skall ha en slapp attityd till synd, eller att det kvittar om vi gör något åt församlingarnas olika bekymmer. NEJ, Bibeln är knivskarp mot synd och ondska. Men jag predikar definitivt att mitt i allt elände här nere på denna jord, så finns det en verklig Jesus, Och HAN GÖR UNDER, förvandlar människor, är ett ljus i mörkret, förlåter synder, upprättar den som fallit, tröstar den som sörjer, och räcker till för ALLA, också efter det att vi människor gett upp, och inte längre ser några lösningar.
Vi behöver inte haka upp oss, varken på överdrifter eller kritik. Men tänk att få lära sig att känna igen Jesus när han går omkring och gör gott och skrämmer ondskan på flykten, eller ännu hellre: bli en del av det Jesus faktiskt gör överallt runt omkring oss.
allt gott
önskar
Mats Pastor
Visar inlägg med etikett under. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett under. Visa alla inlägg
måndag 5 mars 2012
tisdag 22 december 2009
Några under i Juletid
Gud gör under hela tiden. Inte alltid just de vi tänkt oss, men under händer hela tiden.
Under nr.1 En ung tjej berättade för mig på julfesten, hur en kristen tjej som hon inte alls kände, hade gett henne en mycket exakt hälsning från Gud, om sådant som den tjejen inte kunde veta av sig själv. Det där händer hela tiden om man tänker efter.
Under nr.2 I slutet av söndagens predikan berättade vår ungdomsledare om en Etiopisk vän som hade varit med om ett genomgripande under; Från knarkförsäljare med allt vad det innebär, till en kristen man, som nu hade hand om någon sorts missionscenter. Det där händer också hela tiden överallt.
Under nr.3 Det här undret är kanske inte lika fantastiskt som de andra två, men betydelsefullt ändå. I söndags när frun skulle på gudstjänst, kunde hon inte hitta bilnycklarna. Vi hade haft dem kvällen innan. Jag hade reservnycklarna i fickan, och var redan nere på mötet. Hon fick gå med barnen. Sedan gick dagen. Vi fick besök osv. På kvällen satte vi igång att leta efter nycklarna ÖVERALLT i huset. Jag letade ute i garaget och framför. Men inget resultat.
Till slut var vi tvungna att ha bilen, och skulle iväg på kvällen. Jag backade ut ur garaget. Stängde garagedörren. Eftersom en ny nyckel är overkligt dyr, trots att bilen är 11år gammal(elektronisk startspärr) var jag lite orolig för vart den hade tagit vägen. Tänk om vi tappat nyckeln på väg till radhuset. Det passerar säkert hundra personer där dagligen. Om någon oärlig hittat den, kan han ju pröva den en gång när bilen står på parkeringen. Så jag stod stilla en minut och bad till Gud om att hitta nyckeln. På väg tillbaka till bilen sparkar jag till i snön......... PRECIS DÄR studsar nyckeln fram..........tänk att ingen sett den eller tagit den eller kört över den.
För en del är detta svårt att förstå. Hur kan Gud bry sig om Mats nycklar? De stora livsavgörande undren kan man förstå, men det här....?
Jag har märkt att Gud gör både stora och "små" under. Och har man sett de stora undren är det helt naturligt även med vardagsundren. Han ville säkert bespara oss allt besvär och alla kostnader. Jag blev i alla fall väldigt tacksam och glad.
På Julen firar vi ett MEGAUNDER; nämligen att Gud föddes i mänsklig gestalt som ett litet barn i Betlehem.
Allt gott
önskar
Mats Pastor
Under nr.1 En ung tjej berättade för mig på julfesten, hur en kristen tjej som hon inte alls kände, hade gett henne en mycket exakt hälsning från Gud, om sådant som den tjejen inte kunde veta av sig själv. Det där händer hela tiden om man tänker efter.
Under nr.2 I slutet av söndagens predikan berättade vår ungdomsledare om en Etiopisk vän som hade varit med om ett genomgripande under; Från knarkförsäljare med allt vad det innebär, till en kristen man, som nu hade hand om någon sorts missionscenter. Det där händer också hela tiden överallt.
Under nr.3 Det här undret är kanske inte lika fantastiskt som de andra två, men betydelsefullt ändå. I söndags när frun skulle på gudstjänst, kunde hon inte hitta bilnycklarna. Vi hade haft dem kvällen innan. Jag hade reservnycklarna i fickan, och var redan nere på mötet. Hon fick gå med barnen. Sedan gick dagen. Vi fick besök osv. På kvällen satte vi igång att leta efter nycklarna ÖVERALLT i huset. Jag letade ute i garaget och framför. Men inget resultat.
Till slut var vi tvungna att ha bilen, och skulle iväg på kvällen. Jag backade ut ur garaget. Stängde garagedörren. Eftersom en ny nyckel är overkligt dyr, trots att bilen är 11år gammal(elektronisk startspärr) var jag lite orolig för vart den hade tagit vägen. Tänk om vi tappat nyckeln på väg till radhuset. Det passerar säkert hundra personer där dagligen. Om någon oärlig hittat den, kan han ju pröva den en gång när bilen står på parkeringen. Så jag stod stilla en minut och bad till Gud om att hitta nyckeln. På väg tillbaka till bilen sparkar jag till i snön......... PRECIS DÄR studsar nyckeln fram..........tänk att ingen sett den eller tagit den eller kört över den.
För en del är detta svårt att förstå. Hur kan Gud bry sig om Mats nycklar? De stora livsavgörande undren kan man förstå, men det här....?
Jag har märkt att Gud gör både stora och "små" under. Och har man sett de stora undren är det helt naturligt även med vardagsundren. Han ville säkert bespara oss allt besvär och alla kostnader. Jag blev i alla fall väldigt tacksam och glad.
På Julen firar vi ett MEGAUNDER; nämligen att Gud föddes i mänsklig gestalt som ett litet barn i Betlehem.
Allt gott
önskar
Mats Pastor
måndag 15 september 2008
Sjukt om helande
Jag tittade på Existens på web-tv. Inslaget om helande var några dagar gammalt.
Varför är det förresten så att jämt när kristendomen är aktuell på tv så är tonen så negativ?
Nu tycker jag att den kvinnliga pastorn gjorde bra ifrån sig när hon skulle svara på frågorna.
Det var några ateister med och uttalade sig. Som alltid, så tar de på sig en vetenskaplig "förståsigpå"-min, när de talar om saker som de inte har en susning om. Jag menar; vad vet en ateist om relationen med Gud?
Ett av de riktigt ologiska ståndpunkterna som kom fram var något i stil med att: alla blir inte helade. Det kan skapa besvikelse hos sjuka människor. Altså borde inte kyrkorna be för sjuka. Jag hoppas att de inte börjar föra samma resonemang om sjukvården. Alla blir inte friska av behandlingen de får från svensk sjukvård. Jag är övertygad om att läkare och sjuksköterskor gör sitt bästa, men alla blir inte friska. Tänk om man la ned sjukvården därför att det kan skapa besvikelse hos dem som inte blir friska? NEJ! Man fortsätter naturligtvis att göra sitt bästa för alla människors hälsa. Prövar en ny behandling, eller en kur till. Man ger aldrig upp.
På samma sätt skall inte vi ge upp när vi ber för sjuka. Ibland uteblir undret. Det är sant. Men vi har sett helandeunder tillräckligt många gånger för att veta att Gud gör under. Det är väl förresten konstigt att inte det väcker fler tankar hos programmakarna. "Va! händer det under? Hur kan det komma sig?"
Om vi beter oss rätt med människor så går de iväg med vissheten av att vara älskade av den levande Guden, vare sig helandet skedde precis då eller inte. Och sen har vi undret som alltid sker när en människa i tro och ödmjukhet vänder sig till Jesus; FRÄLSNINGENS UNDER! Det största undret av dem alla.
Allt gott
önskar
Mats Pastor
Varför är det förresten så att jämt när kristendomen är aktuell på tv så är tonen så negativ?
Nu tycker jag att den kvinnliga pastorn gjorde bra ifrån sig när hon skulle svara på frågorna.
Det var några ateister med och uttalade sig. Som alltid, så tar de på sig en vetenskaplig "förståsigpå"-min, när de talar om saker som de inte har en susning om. Jag menar; vad vet en ateist om relationen med Gud?
Ett av de riktigt ologiska ståndpunkterna som kom fram var något i stil med att: alla blir inte helade. Det kan skapa besvikelse hos sjuka människor. Altså borde inte kyrkorna be för sjuka. Jag hoppas att de inte börjar föra samma resonemang om sjukvården. Alla blir inte friska av behandlingen de får från svensk sjukvård. Jag är övertygad om att läkare och sjuksköterskor gör sitt bästa, men alla blir inte friska. Tänk om man la ned sjukvården därför att det kan skapa besvikelse hos dem som inte blir friska? NEJ! Man fortsätter naturligtvis att göra sitt bästa för alla människors hälsa. Prövar en ny behandling, eller en kur till. Man ger aldrig upp.
På samma sätt skall inte vi ge upp när vi ber för sjuka. Ibland uteblir undret. Det är sant. Men vi har sett helandeunder tillräckligt många gånger för att veta att Gud gör under. Det är väl förresten konstigt att inte det väcker fler tankar hos programmakarna. "Va! händer det under? Hur kan det komma sig?"
Om vi beter oss rätt med människor så går de iväg med vissheten av att vara älskade av den levande Guden, vare sig helandet skedde precis då eller inte. Och sen har vi undret som alltid sker när en människa i tro och ödmjukhet vänder sig till Jesus; FRÄLSNINGENS UNDER! Det största undret av dem alla.
Allt gott
önskar
Mats Pastor
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)