Mitt i djungeln!

I Söndags hade vi missionsgudstjänst. Vi har som församling den stora glädjen att få stötta en missionärsfamilj, som skall till Ecuador. Det är fam. Egberth. Pappan Mattias är kirurg och mamman Gabriella är barnmorska. Barnen skall gå på en engelskspråkig skola. På bilden ser ni sjukhuset de skall arbeta på.

Det här är roligt på alla sätt. Inte bara för att de är gamla vänner till oss, utan allra mest för att vi vet att de burit på den här kallelsen länge och äntligen skall det bli av. Visst är det fantastiskt, att mitt i en så självisk värld finns det människor som drömmer om att få offra sin egen bekvämlighet, för att få hjälpa andra.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Anledningen till att vi finns.

Varför finns det församlingar? Vad smidigt det vore om Gud ryckte upp oss till himlen så fort vi blivit frälsta. Vad mycket bekymmer, frestelser och besvär vi skulle slippa.

Men nu finns vi kvar här på jorden av ett speciellt syfte. Jesus har berättat för oss.

När jag skall gå någonstans eller skjutsar barnen till någon aktivitet, så säger jag ibland viktiga saker, som de bör tänka på. Det allra viktigaste säger jag det sista jag gör innan vi säger hejdå. För om de glömmer bort allt det andra så brukar de komma ihåg det sista jag sa.

När Jesus var klar med sitt uppdrag här på jorden, så sa han det sista han gjorde vad lärjungar i alla tider skulle göra. Det lät såhär: " Mig är given all makt i himmelen och på jorden. Gå fördenskull ut och gör alla folk till mina lärjungar, döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn, och lär dem att hålla alla de bud som jag har gett er. och se; jag är med er alla dagar intill tidens slut."

Församlingen finns här på jorden, framförallt för att missionera. Det kan handla om nära släktingar och vänner, eller det kan handla om människor i ett annat land, långt borta. Men missionsbefallningen stryker under; att alla människor behöver få höra evangeliet.

Det är orsaken till att vi har Mission. Nu på söndag kommer gudstjänsten att handla om Mission, och det blir flera vittnesbörd om vad Gud gör över hela världen. Bengt Fiske (bilden) är en av de missionärer vi får en lägesrapport ifrån

Idag har redan flera tusen människor, över hela världen, blivit, frälsta, helade, fått Anden och har bett till Gud. Det är roligt att tänka på när det varit lite trögt i Sverige under en tid.

Allt gott

önskar

Mats Pastor.

Do the "stuff"

Missionshelgen är slut men inte det uppdrag(mission) vi fått av Gud. Man kan sammanfatta budskapet under helgen med ordet "handling". Gud är praktisk, han kallar oss till att göra saker. Det börjar med enkla saker. När tron växer, får vi större uppdrag.

Bengt Fiske är verkligen en missionär som vet vad han talar om. Han talar med skärpa, men är samtidigt väldigt sympatisk. Bilden ovan är väldigt typisk för Bengt. Flygplanet, punkarna och barn från svåra miljöer. Vill du veta mer? http://www.streetlog.net/

Om någon som läser det här någonsin har inbillat sig, att kristendom är att sitta lite grå i "fejjan", i ett historiskt minnesmärke, sjunga falskt till en gammal orgel och lyssna på en man i "klänning", så är det helt klart något du fått om bakfoten.

Att vara kristen är att gå med Kristus. Jesus Kristus, och han är äventyrare.

Allt gott

önskar

Mats Pastor

Tyngd bakom orden

Idag spenderade jag en stor del av dagen tillsammans med Bengt som jag skrev om i förra bloggen.

Vi hade missionsmöte på kvällen. Det var otroligt bra. Men som alltid när det är riktigt bra så tänker jag på alla dem som skulle behövt ett bra möte, men som valde fel och stannade hemma.

Nu kan man inte gräma sig över de som inte kom utan man får glädja sig över alla de som kom, och verkligen fick med sig något bra hem.

Det går inte att beskriva en bra predikan. En bra predikan har med sig en atmosfär av den helige Ande, och det går inte att återge när man berättar. Men man kan säga att Bengt utmanade alla kristna som var på mötet att verkligen göra det som Gud kallar oss till, att gå till människor, göra gott mot dem och berätta om Jesus. Det låter så futtigt när jag berättar det här, i jämförelse med vad det verkligen var där. En man som levt bland Berlins utslagna i åratal, vet vad han talar om. Det blir TYNGD bakom orden.

Vi hade lite berättelser från de andra missionsgrejorna vi stöttar. Bibelskolan i Nagaland har medverkat till att ett stort antal församlingar har bildats i Norra Indien. Vi fick höra ett brev från en saudi arabisk man som lämnat islam för att bli kristen. Vi fick höra om en man från Västafrika som blivit frälst och befriad från sitt liv som vodoo och ande dyrkare. Nu gick han på bibelskola för att bli predikant.

Vi hade också alldeles färska nyheter från Kashmir. Vi är med och betalar kristna radiosändningar in i Kashmir. Under många år hände ingenting. Nu börjar det röra på sig. människor blir frälsta. Det är helt fantastiskt.
I vårt land blir vi lite sura när tidningar och TV gör vinklade och orättvisa reportage om kristen tro. Det är ingenting i jämförelse. Där borta riskerar dom livet om det kommer fram att de är kristna. Men dom blir det i alla fall. För vem vill avstå friheten i Jesus Kristus när man väl har smakat den.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Prostituerade, punkare och knarkare

Ber om ursäkt för bloggen som bara blev en överskrift. Texten föll visst bort. Jag tog bort alltsammans för det var en kommentar om det amerikanska presidentvalet och det har du väl ändå hört några stycken idag.



Nu till dagens blogg:

Hur gammal är han? Är han femti? sa tonårstjejen lite tveksamt, när hon hörde att det ska komma en "gubbe" till ungdomarnas fredagskväll i kyrkan.

Nu är det inte vilken gubbe som helst. Min vän Bengt har inte levt något dussinliv: Någon gång i mitten av 90-talet satt Bengt och tittade på TV hemma i Övik och var en uppgiven pastor. Då visade dom ungdomar på rymmen som levde i missbruk och missär på Berlins baksida. En av killarna tittade rakt genom kameran och in i Bengts vardagsrum. Det var Guds tilltal till Bengt.

Sen dess har han levt bland Berlins utslagna tills de kallade honom för deras pastor. Han har bjudit på tusentals mackor, lysnat på den ena livsberättelsen hemskare än den andra. Han har gråtit över småtjejerna som säljer sina kroppar och han har vakat över vänner i koma på sjukhuset. han har blivit hotad flera gånger. Fast egentligen vill nog ingen skada deras EGEN pastor.

De första tio åren var kamp och seger, misslyckanden och besvikelser. Ta nya tag igen och så äntligen någon som tar emot Jesus och blir fri. Barnen i de här miljöerna har kanske varit den största prioriteten. Jag har varit där och sett några av dem och vilka förhållanden de kommer ifrån.

När han äntligen av Guds nåd, lyckats bygga upp en ny församling, barnträffar som samlar ca 100 barn, goda medarbetare som hjälper honom och en ordentlig lokal att vara i, gudstjänster som samlar mångdubbel fler människor än vad det är i den lilla församlingen. DÅ lämnar han över allt till sina medarbetare och börjar om från början, i en annan stad. Ut på gatorna igen, ut bland människorna som en del kallar för "slödder", men som Jesus kallar för "mina vilsna barn"

Jag tycker han är ganska cool, och jag tycker att han levt ett liv som gör att man gärna vill höra honom predika. Han har nog något att säga, och den här helgen är han i vår kyrka.

Allt gott
önskar
Mats Pastor