…………………….Fortsättning från igår.
Alla bad, många högt. Där satt några och talade något konstigt. Någonstans mellan 200-300 personer bar sig åt på ett sätt jag inte var van vid. De var liksom passionerade för Gud. Det var skrämmande och underbart på samma gång. DÅ hände det värsta:
”Så säger Herren” En mycket gammal kvinna ställer sig upp och det blir alldeles tyst i hela lokalen. Hon satt långt fram, men vände sig om och tittade ut över oss andra. Hon var otroligt vacker i sin ålderdom. Ansiktet var fårat och solbränt och håret var långt, alldeles vitt och uppsatt med en knut i nacken. Hon hade bruna ögon som utstrålade en värme och en värdighet på samma gång. När hon tittade på oss var det som om Gud själv, bodde där inne, och såg rakt ut på oss.
”Det sitter en ung man här inne i lokalen. Jag har sett din kamp säger Herren, du är rädd för att gå förlorad. Du har ropat till mig och nu söker Jag dig, säger Herren. Var inte rädd. Jag vill komma dig nära.” (Det är många år sedan. Jag kommer inte ihåg den exakta formuleringen. Men det var helt klart det här innehållet.)
Mötet gick mot sitt slut. De sjöng en sång och jag smet ut så snabbt som värdigheten tillät. Ut genom dörren. ”Vad var det DÄR! Jag går aldrig dit igen. Jag måste gå dit igen. Är det Magnus som har skvallrat? Nej han vet inte att jag är här, och inte vet han om mina böner. ”
”Gud är det du? Är det på riktigt?”
Efter några dagar beslutade jag att gå på ungdomscafét. ”Jag måste ju på något sätt börja prata med dom.”
Fortsättning i morgon
Allt gott
Önskar
Mats Pastor
(Rätt skall vara rätt. Alla händelser jag beskrivit är autentiska. De har hänt på riktigt, men utspridda på två eller tre möten. Jag kan inte så här 21 år senare, precis komma ihåg ordningen. Bara att profetian var sist)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar