Hemma från predikantveckan måste jag säga att jag är försiktigt optimistisk. Kan det vara så att det har börjat nu, det Gud skall göra i vårt land? Vi skall inte dra förhastade slutsatser, men många tecken visar på det.
- Ett större allvar och en större relevans och en större glädje på våra ledarkonferenser under flera år i rad tyder på att Gud gör något.
- Det går bättre för flera församlingar: Förändrade gudstjänster, mer predikan, mer lovsång, mer bön, fler dop, fler medlemmar, fler människor som vågar sig till kyrkan.
- Ett ondskefullare, fräckare och mer lögnaktigt motstånd tycks formas mot alla levande församlingar. Den gamle fulingen är besegrad men gör allt för att förstöra.
Det bästa är att berätta om Guds under efter de har hänt, istället för att måla upp önskebilder innan. Men det finns också något profetiskt i tiden. Med det menas att det finns något av en förutsägelse, ett tilltal från Gud, om att vi skall göra oss beredda på att det börjar nu.
Du som läser det här och inte är med i någon kyrka än. Det är hög tid tror jag, att bli med, om du vill vara en del av det Gud gör just nu.
Hur var det med björnlikheten? Jo: Jag och min medarbetare Tobias, delade rum på ett vandrarhem under predikantveckan i Stockholm. Efter första natten frågade jag hur han hade sovit? Han svarade då lite försiktigt att han hade sovit GANSKA bra. När jag efter andra natten frågade, så tittade det upp en hålögd och sliten Tobias, som med irriterad men bestämd stämma proklamerade: "DU SNARKAR SOM EN BJÖRN!"
Allt gott önskar
Mats Pastor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar