Det finns ett visst intresse för hur en predikan blir till. De flesta som frågar är inte med i någon kyrka. Jag tror att de känner på sig att det handlar om något övernaturligt. (Övernaturligt; om det funkar som det ska)
En predikan tillverkar man inte. Den föds fram. Det är lite samma som för en sångförfattare eller en konstnär. Alla sånger och tavlor blir inte mästerverk, men de måste finnas på vägen fram till höjdpunkterna.
När det gäller predikan så är det absolut nödvändigt med ett tilltal från Gud. Om man inte tror sig ha något från Gud att säga, så är det bäst att förskona församlingen från mina egna åsikter om något bibelställe.
Guds tilltal grundas på det som står i bibeln. Gud har gett oss bibeln för att vi skall kunna känna igen att det är Han som talar och ingen annan. Därför är det absolut nödvändigt för en predikant att läsa och studera bibeln. Det fungerar lite som när man skall tända en brasa. Om man bara eldar med papper flammar det upp fort men slocknar snart och det blir nästan ingen värme. Om man har torr och fin ved som det får ta sig i så blir det en skön eld som värmer hela huset.
På samma sätt så kan det "tända eld" i en inspirerad predikant, men om det inte finns ordentligt med bibelns Ord att ta sig i, så går det fort över. Men Guds eget Ord(Bibeln) värmer mötesbesökarna så att det räcker hela veckan.
Ofta kommer Gud och ger grunden till en predikan när man ber eller läser bibeln. Sen kanske man går och tänker på den i dagar, ibland i veckor, ibland längre. Det finns oftast flera predikningar i huvudet samtidigt. Sen sätter man sig ner för att förbereda predikan. Det är själva "födelsen" Ibland går det lätt. Ibland går det trögt. Man ber, letar upp bibelställen, filar på formuleringarna. Förkastar en del man skrivit men inte får frid över. Till slut är det en predikan. Då har den ofta tagit flera timmar innan den kom ner på papper.
När dagen är inne så är det olika hur det känns, men det är alltid viktigt med bön för att liksom ställa in sig på Guds våglängd. Man behöver låta sig beröras av Jesu kärlek; till alla de människor man skall tala till, ställa sig öppen för Anden. Predikanten söker i bönen en öppenhet för den helige Ande, som liksom bär orden till åhörarna och när det blir som det är tänkt; berör deras hjärtan. Målet är att de som lyssnar skall möta Gud. Efter en riktigt lyckad predikan går de som lyssnat hem och tänker på Jesus, men har glömt predikanten.
Att predika är att hänga mellan himmel och jord, på samma gång både trygg och utsatt. Det tar massor med kraft, både fysisk och psykisk kraft, och efteråt vill de flesta predikanter helst gömma sig. Men det får man inte göra. Efteråt bör man vara tillgänglig för de som lyssnat. En bra predikant skall kunna gå rakt ner till kyrkkaffet, beredd på att ta både beröm och kritik. Predikan är ju faktiskt till för lyssnarna.
När man riktigt har; bett, kämpat, svettats, våndats och till slut kommer till kyrkan med en predikan man tror på, då säger någon: "Kan du inte predika lite kortare......?" :o)
Gå och lyssna på en predikan. Ge dig inte förrän du hittar en riktigt bra.
Allt gott
önskar
MatsPastor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar