måndag 22 september 2008

Guds tajming

För en tid sedan skulle jag på på en utbildningsresa tillsammans med några andra pastorer. De flesta var från Göteborgstrakten, och det var meningen att jag skulle stråla samman med dem på Arlanda dit de kom med anslutningsflyg. Sedan gick flyget till USA.

Jag hade fått besked av reseföretaget både skriftligen och muntligen att jag skulle gå på, på Arlanda. Sen fick jag en kryptisk lapp som jag inte förstod. Den skulle gälla som biljett. Inga problem.

Jag har en vän som är en lite äldre pastor. Han har fungerat lite som min mentor genom åren, och det var han som hade övertalat mig att följa med på resan. Den mannen är nu väldigt lyhörd när Gud talar så där stilla in i våra liv.

Dagen innan vi skulle åka så förnam han att Gud talade till honom om biljetten. Han tittade på samma sorts kryptiska lapp som jag fått, och tänkte att det var nog ingenting, la ifrån sig lappen igen. men rösten kom tillbaka starkare, det handlade om mig.

Nu tog han telefonen och ringde upp reseledaren och sa är verkligen allting ok. med Mats resa. Reseledaren tittade på den kryptiska lappen. Men för säkerhets skull ringde han upp reseföretaget, och fick tag på någon där precis innan de skulle gå för dagen. Nu uppdagades felet. Reseföretaget hade trots allt bokat mig från Landvetter. Om jag hade försökt ansluta i Arlanda så hade jag inte fått åka med.

Hemma hos mig slog jag precis på mobiltelefonen. Sekunderna därefter ringer reseledaren och berättar om felet. Men de har bokat ett tåg som går från Örebro om en liten stund. Jag hinner precis slänga ner allt jag skall ha i väskan. Få tag på en kompis som var hemma, hade bilen och dessutom tid att köra in mig. Tre minuter efter det att vi anlänt till Örebro kommer tåget in på perrongen. Jag hinner med, får sova hos min gode vän som upptäckt alltsammans och är på plats på Landvetter i lagom tid innan planet skall lyfta.

Den resan betydde mycket både för mig personligen och för min uppgift att vara pastor åt andra människor.

Nu uppstår frågan: Var det bara en serie lyckliga omständigheter och tur, som gjorde att jag kom med, eller var det Guds övernaturliga hjälp i vardagen?

Du får tro vad du vill, men jag konstaterar att det är märkligt hur ofta "omständigheterna" är på vår sida när vi ber till Gud.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Inga kommentarer: