Enhet i Jesus Kristus

Det är en ny enhet i svensk kristenhet. Förr var det nog striktare och människor identifierade sig i högre grad som baptister, frälsningssoldater eller pingstvänner. Men det tänket är borta. När en kristen människa flyttar, går de med i den kyrka de trivs i, så enkelt är det.

Jesusmanifestationen är ett bland många exempel på stor kristen enhet.

Det finns samtidigt ett problem. Allt som kallas kristet är inte så värst kristuslikt. Vissa kyrkor väljer att följa den för stunden, mest politiskt korrekta ståndpunkten. Det är inget att bli förvånade över. Jesus har redan förutsagt det.

Min erfarenhet är att det går en slags skiljelinje bland kyrkor och samfund. Den skiljelinjen heter bibeltro.

Man kan övervinna skillnader i gudstjänstformer och stil utan problem. Olika traditioner går också att övervinna bara viljan finns. Språk och kultur övervinns med lätthet när Anden är gemensam. T.o.m. teologiska skillnader går att överse med bara grundtron på Jesus är densamma.

Men när s.k. kristna överger bibelns auktoritet och ersätter den med vad som brukar kallas: "historisk, kritisk bibelsyn" då försvinner all respekt för de eviga sanningarna. Man kallar sin tro för kristendom, men i själva verket är det en helt annan religion, där människan själv är gud. Det säger sig själv att det är omöjligt att bilda någon enhet då. Det blir bara ett formellt utanpåverk utan någon som helst praktisk betydelse för vårt land.

Församlingen(de kristna) har alltid respekterat bibeln som Guds Ord, och det är på den grunden det byggs en genuin enhet idag mellan olika sorters kristna. Då spelar det ingen roll om världen hånar eller hotar oss, Jesus gillar oss, och det är det som räknas.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Sann enhet

För några dagar sedan var jag på Jesusmanifestationen i Stockholm. Det menar jag är ett exempel på sann enhet.

Jesus bad ju om enhet för sina lärjungar. Han måste ju ha menat sann enhet. Tyvärr har allt för ofta talet om enhet bland kristna, varit ett redskap för att få avfällighet och villfarelse accepterad. Nuvarande Ärkebiskop håller en mycket låg profil, så vad han tror är inte lätt att veta. Men hans företrädare förnekade jungfrufödelsen, trodde på "en annan sorts uppståndelse", sa att han nog var "en liten buddist", tyckte att man inte skulle missionera och ville förpassa bibelord till "historiens skräpkammare." Vad har jag gemensamt med honom? Absolut ingenting. Vi kommer inte att se mindre av den sortens kristendomsförfalskning i framtiden. Den sista tiden innan Jesus kommer tillbaka kommer det istället att bli ännu fräckare och samtidigt mer raffinerad förvillelse.

Så bara för att något kallas kyrka eller kristendom eller använder sig av bibliska ord eller namn så är det inte alls säkert att de innefattas i Jesu bön om enhet, för den gällde hans lärjungar.

Men när kristna av olika sorter, med olika kulturella uttryck och med lite olika stil samlas i huvudstaden för att manifestera kristendomens kärna och stjärna; Jesus Kristus, då märks det lång väg, att det är enhet av den rätta sorten.

Allt gott
önskar
Mats Pastor