26 st tonåringar på första lägerdelen. Den största delen av dem stannar kvar för att vara hjälpledare när de 35 barnen kommer. lägg därtill ca 15 ledare + kökspersonal. allt detta kryddat av en härlig gemenskap och ett ovanligt vackert väder. Jag vet att det inte är något stort läger, men det är ändå mycket med tanke på att det bara är vår lilla församling som ordnar det hela.
Det finns mycket att minnas från lägret: Bad, fiske, minigolf, konst, göra filmklipp, dans, fotboll, kiosken, roliga sånger och nattävlingen för tonåringarna. Jag kan också tänka tillbaka på den hjälteinsats som ledarna gör under ett läger som det här. Vad det betyder mycket att ha ledare som är helöverlåtna åt både Gud och barnen. Jag riskerar att glömma någon om jag börjar räkna upp dem. Men jag är så imponerad av vilken fin hand de har med barnen och tonåringarna.
Allt detta positiva och ändå är det lite i jämförelse med de möten vi hade. Det gick inte att sluta. Gud var så påtagligt närvarande. Fast vi hade slutat och sagt att alla som vill kunde gå, så gick de inte i alla fall, bönen och lovsången bara fortsatte. Ett möte på tonårslägret höll på i 4timmar. Till sist fick vi avbryta det hela lite försiktigt eftersom de behövde gå och lägga sig. Barnens möten var betydligt kortare men det vara samma sak där: "spela fler lovsånger" var det alltid någon som sa. En del barn ville inte gå. Andra gick ut en sväng för att komma tillbaka. Bara Gud vet allt Han gjorde i deras liv. En liten flicka som inte alls var van vid något kristet, frågade mig: "Varför känner man sig så ledsen?" Jag blev orolig och frågade om det kändes obehaglig. Hon skakade på huvudet och sa: "Nej det känns skönt ledset" Alla kvällarna stannade hon sedan kvar till sist. Och visst! Hur skall man beskriva att man är gripen av Gud, när man inte ens vet hur man säger det?
Tacksam till Gud för allt!
Allt gott
önskar
Mats Pastor
2 kommentarer:
Usch... vad vidrigt att läsa om hur vuxna män förgriper sig på barns intellektuella begreppsvärld.
Barn har ännu inte förmågan att tänka kritiskt och ifrågasätta. Därför är de mycket mer "lättfrälsta" än vuxna människor. Ge dig inte på barn, Mats.
Ja, det är ju mycket bättre med festivaler som tex Arvikafestivalen eller Peace and Love - där får man lära sig att supa sig redlös, våldta unga flickor för att slutligen mörda varandra med tältpinnar. Eller varför inte skicka våra barn till Hultsfred och Roskilde där de tunga drogerna flödar så man på bästa sätt får bedöva avsaknaden av sanningen och meningen med livet.
Skicka en kommentar