Tänk när jorden var platt

Tänk när jorden var platt. I alla fall så var alla säkra på att det var så, och att solen roterade runt jorden.
Sen började några säga att jorden kanske var rund. "Vilka idioter! ALLA visste väl att jorden var platt! Komma här och påstå sådana saker." Hatet och misstron växte. Det låg mycket prestige med i spelet, för här fanns ju män som stoltserade med kunskap om vad som väntade vid världens ände. De hade lagt hela sitt liv och sin prestige på det. Säkerligen fanns det ett visst kungligt underhåll också som kunde gå förlorat. Debatten gick hög. När sedan Kopernikus kom och påstod att jorden roterar runt solen höll han på att förlora livhanken.

Vi ler åt dåtidens etablissemang, vad fel de hade, och vad inrotade de var i sin felaktiga uppfattning. Idag är vi väl mer upplysta?..........om man inte räknar med frågan om hur allt har blivit till förståss.

I varenda skola, varenda museum och varenda Tv-program om vår forntid utgår vi ifrån, det alla tror sig veta: Universum, jorden och allt liv på den, har kommit till genom slump och utveckling. Om man vågar hosta om att det inte alls är bevisat, så riskarar man idiotstämpeln. Men vad skall man göra? Evolutionsläran är ju faktiskt i grund och botten en filosofi, inte alls något som vi vet. Det finns storslagna och mycket komplicerade tankar, men om vi drar allt till sin spets; inga bevis. Dessutom ligger det ännu mer prestige i potten nu än förr. Det handlar om livsverket för hundratals forskare, ansedda positioner på universitet över hela världen, och åtskilliga miljarder i forskningsanslag.

Men precis som det förr inte gick att stoppa sanningen, så håller det idag på att växa fram en rörelse över forskarvärlden. Man talar om intelligent design. "Jorden och Universum är så komplicerad, och allt är så finurligt uppbyggt och finkalibrerat, så det måste vara någon intelligent någonting som gjort alltsammans."

Jodå! De är nog sanningen på spåren. Gud har gjort alltsammans och han är intelligent, minst sagt.

Allt gott önskar

Mats Pastor.

Världens mest försvarade luftslott

Jag läste i Na, en man som skrev något om att det var lättare att ifrågasätta gravitationen än evolutionsteorin. (evolution=utveckling. Benämning på en filosofi som hävdar att allting utvecklats fram av sig självt, utan någon skapare) Anledningen skulle vara att det fanns så mycket forskat och skrivet om evolutionsteorin, mycket mer än om gravitationen.

Det är den sortens ganska stöddig och självsäker argumentation som håller uppe tron på världens mest försvarade luftslott; evolutionsteorin, eller evolutionsfilosofin som jag tycker är ett mer korrekt namn.

För det första: Bara för att det har sagts mycket i ett ämne måste det ju inte vara rätt. I så fall skulle varenda människa erkänna den kristna tron. Jag tror inte det finns något annat i världen, som det skrivits och sagts så mycket om. Men vi bygger vår tro på helt andra grunder än mängden böcker och föredrag om tron.

För det andra: Evolutionsfilosofins olika påståenden är inte att jämföra med övriga naturvetenskaper vad gäller bevis. Om man gör ett påstående om t.ex gravitationen, så kan man köra ett experiment och kolla om verkligheten fungerar så som vi gissade att den skulle göra. Det är någonting som självklart saknas helt när det handlar om evolution. "Här på Kolmården håller vi på med ett experiment där vi kollar om aporna kommer att utvecklas till människor på ca 30 000år........"

För det tredje: Verkligheten är alldeles för komplicerad för att ha kommit till av sig självt. Englands Krister Sturmark i kubik heter Anthony Fleew. En man som hela sitt liv, aktivt ägnat sig åt att förneka Gud. Han har nu som gammal, skrivit en bok: "Det finns en Gud" Han är inte övertygad kristen än, men han säger att det var naturvetenskap och inget annat, som övertygade honom om, att det måste finnas en intelligent skapare som upphov till allt som finns.

Ja visst! Titta bara på dig själv, vilken oerhört komplicerad konstruktion. Trots intelligent tänkande i århundraden, så har inte människan lyckats skapa något som är ens i närheten. Kan du, om du verkligen tänker efter, verkligen inbilla dig att hela detta fantastiska system av funktioner; Från kemin inne i cellerna och ut till finmotoriken i dina rörelser. Kan du verkligen tro att det blivit till av sig självt. Jag kan det inte.

Och om det är sant att du finns här, planerad av universums skapare. ändrar inte det en hel del i vad du vill göra med ditt liv, jämfört med om du bara är en slump?

Allt gott
önskar
MatsPastor

Där satt han i trädet och vittnade om Gud

Ingen bil idag eftersom hustrun har praktik inne i Örebro. Ändå var jag tvungen att ha bil, för allas vår mystant "tant stina" fyllde ju 80 år och då ville jag verkligen dit. Snälla vänner till mig lånade ut sin bil.

På väg att hämta bilen hade jag dagens höjdarupplevelse. Tänk frost på marken. Tänk hög och klar luft. Tänk in att solen lyser med sitt svagt gyllene höstsken. Uppe i en björk alldeles bredvid gångvägen satt han: svart, vit och röd; En hackspett. "tapp, tapp, tapp" sen tittade han sig omkring; "tapp, tapp, tapp"

Jag gillar hackspettar för de är ett stort vittnesbörd om Gud. Jag förklarar längre ned.

Ateisternas "jesusgestalt" firas.
Det är i år 200 år sedan Charles Darwin föddes. Det firas lite här och där, även av en och annan vilseledd kyrka faktiskt. Darwin är något av ateisternas "frälsare".

På 1800 talet hade ateismen verkligen ett enormt behov av någon sorts förklaring på hur allt kommit till. Människor fortsatte att tro på Gud, trots ateismens självsäkra och många gånger hånfulla kritik av allt vad kyrkor hette. För hur skulle vi annars ha kommit till, om det inte fanns en Gud? Men så kom Darwin och hela det ateistiska och gudlösa etablissemanget fick ett slagträ att slåss med. Det som dock aldrig tilläts komma fram, är det faktum att Darwins teorier är ganska svaga, obevisade och att Darwin själv faktiskt tvivlade på dem. Jag skulle kunna skriva mycket om det, men nu skall vi tillbaka till......................

Hackspetten.
Hackspetten är fantastisk på det sättet att han inte kan ha kommit till av en utveckling. Det är några saker som måste finnas för att hackspetten skall kunna fungera: För det första så måste han ha en stark och vass näbb för att kunna hacka. För det andra så måste han ha en explosiv muskulatur som gör att han kan hacka i trädet med en väldig kraft. Just därför måste han också ha en specialupphängning av hjärnan, annars skulle han ju få hjärnskakning efter bara en liten stund. En lång och klibbig tunga är en förutsättning för att kunna slicka åt sig en fet och smaskig larv eller vad han hittar för något där inne. Men lika viktig är den kanal som han drar undan tungan i när han hackar, för annars så skulle han ju hacka av sig tungan och då hjälper det inte hur mycket han än hackar. Godbitarna förblir onådda. Allt det där måste finnas samtidigt annars får inte den lilla hackspetten någon mat, och får han ingen mat svälter han ihjäl, och då går det ganska fort för alla hackspettar att dö ut, och då blir det ingen evolution.

Hackspetten är för avacerad för att ha utvecklats fram. Allt måste finnas där samtidigt för att individen skall överleva och fortplanta sig. Ändå är han bara ETT, mycket enkelt exempel bland många långt mera komplicerade livsformer.

Hackspetten passar altså inte in i evolutionisternas teorier. Det tycks inte bekymra honom det minsta. Han bara sitter där, hackar lite i trädet, tittar sig omkring och är ett vittnesbörd om en god och finurlig Skapare som en gång i tidernas morgon, tänkte ut hur just en hackspett skulle vara.

Allt gott
önskar
Mats Pastor