Visar inlägg med etikett Bön. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bön. Visa alla inlägg

måndag 26 mars 2012

Ett namn att stilla viska eller jublande ropa!


Predikade igår om att: "Be i Jesu namn". Jag hade fått några frågor om man verkligen fick be till Jesus.
Med jämna mellanrum så är det vänner som råkar i tvivel på detta. Det kan vara efter en diskussion med Jehovas vittnen, Mormonerna eller någon annan liknande villorörelse.
Egentligen så är ju bibeln väldigt tydlig på detta, så rent bibelstudiemässigt är det inga problem, men det finns en ond makt som mer än något annat försöker att ta ifrån oss vår tillit och tro på Jesus Kristus.

Den här bloggen är inte platsen för ett bibelstudie, men för en personlig berättelse. Innan jag blev frälst(blev en kristen) så hände det att jag bad till Gud. Jag är säker på att Han hörde min bön. När jag väl kom i kontakt med en kristen kyrka så började jag be till Gud i Jesus namn. Det innebär att jag med ett ärligt hjärta vände mig till Jesus i min bön. Det var då allting började hända. DÅ blev jag frälst, förlåten, fylld med den helige Ande och förvandlad som människa på många sätt. Det är inte så konstigt för det är så Gud har bestämt.

Sedan dess är Jesus det första namn jag viskar på morgonen. Denna enkla bön har burit mig rakt in till Guds hjärta massor med gånger genom åren. Både när det funnits anledning att jubla, men också då jag nästan varit på väg att ge upp. Namnet Jesus; ett namn att stilla viska eller jublande ropa ut.

Själva predikan kan du lyssna på här om du vill >>>>>>

Allt gott
önskar
Mats Pastor

måndag 16 januari 2012

Så fortsätter bönen


Det har varit jättegott att få gå ner i bönerummet och be till Herren den här veckan. Atmosfären, det fint iordninggjorda rummet och vetskapen om att vi är många som hjälps åt i bön, har för många inneburit inspiration i bönen till Gud.

Nu är böneveckan över men Herren är densamme, och det är fortfarande en grundläggande andlig sanning att Gud kallar oss att be. Både för gemenskapen med Honom själv, och till förbönstjänsten för församling och andra människor.

Några enkla tips hur du och jag kan fortsätta be:
  • Gå till din församlings bönemöten. Det är ofta få människor och kanske inte de häftigaste mötena. Men de betyder allt för församlingen och de lyfter ditt böneliv.
  • Bönepromenader är ett bra sätt att få komma ensam med Herren
  • Följ en biblisk bönemall. Bönen: "Fader vår" i Matt 6:9 är jättebra att använda som en mall där de olika delarna blir områden i ditt eget böneliv.
  • Sjung lovsånger
  • Sätt på en cd eller spellista på spotify med härliga lovsånger du berörs av. Det kan kännas bra att ha i bakgrunden när man ber eller kanske sjunga med i.
  • Ta flera miniböner under dagen. Börja med den första när du går upp.
  • Läs bibelns böner högt, t.ex. psaltarpsalmer eller bara läsa bibeln högt överhuvudtaget och göra det du läser till en bön för dig själv och andra.
  • Använd ett anteckningsblock för att skriva upp böneämnen, bönesvar och tilltal från Herren.
  • Om du har möjlighet kanske du kan göra iordning en böneplats hemma.
  • Be tillsammans med en bönevän. 
Allt detta kanske inte passar dig, men några grejor är säkert bra. Var öppen för att variera dig över tiden. Vi möts inför tronen:o)

allt gott
önskar
Mats Pastor

måndag 9 januari 2012

Bönevecka för fullt

jätteroligt! Det är en hel massa folk som skrivit upp sig för att ta hand om en bönetid i bönerummet. Vi har bön utan avbrott(med undantag av 4timmar mitt i natten) i en veckas tid.

Vi behöver verkligen be till Gud och det är nog så att väldigt många känner det på sig.

Så bor du i Lindesberg så kan du komma till Pingstkyrkan och be en stund. Man bokar en tid i bönerummet på en lista i vår entre. Det finns lite tider kvar. Några strötider i början på veckan och lite fler i slutet. Välkommen

Allt gott
önskar
Mats Passtor

torsdag 24 februari 2011

Diktaturerna fortsätter att falla

Just nu händer det något märkligt i världen. Det började med Egypten. Sen tunisien. Det har förekommit upprorsförsök i Iran. Och i Libyen kommer Kadaffi att bli tvungen att lämna ifrån sig makten. Det är bara en tidsfråga.

Nu behövs våra förböner mer än någonsin för dessa länders befolkningar. Tänk om demokrati och åsiktsfrihet fick komma. Vilket glädje för folket.
Jag har nyss varit inne på gamla sovjet i en tidigare blogg. När hela detta förtryckarvälde förlorade makten blev det en enorm öppenhet. Människor tog emot Jesus i tiotusental, ja miljontals. Vi gladde oss mycket. Tyvärr innebar den nya friheten att det också blev utrymme för mörka krafter som maffia och kriminalitet.

Precis samma dualism finns inför de nya möjligheter som öppnar sig i dessa länder. Så våra förböner behövs.

Varje gång vi hör om de här länderna på nyheterna eller kommer att tänka på dem. Låt oss be till Gud för människorna. Låt oss be om verklig frihet. Varje människa är egentligen skapad till det.

Allt gott
önskar
Mats Pastor.

torsdag 9 december 2010

Anden förenar



Nu är det Julblommetid. Det innebär att alla gamla människor i församlingen får ett besök och en julblomma. Det är en fin tradition som gör att det blir av att gå och hälsa på hemma hos församlingens allra äldsta medlemmar.

I år har jag haft med mig en ung kille från Eritrea. Han praktiserar i kyrkan några månader under tiden han väntar på asylbesked. En varmt troende Kristen.

Vad har en 25-åring och en 90-åring som kommer från två olika kontinenter och inte förstår varandras språk, gemensamt?.........JESUS såklart!

Vilket bönemöte jag fick vara med på, när två människor liksom fick kontakt i en och samma Helige Ande. Trots att de kommer från olika världar. Det hittar man ingen annan stans än i Guds församling.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

onsdag 17 november 2010

Bortskämd!

En tv-serie som har väckt mycket uppmärksamhet, handlar om bortskämda barn. Jag har bara sett korta inslag, men de visar hur föräldrar passar upp på sina barn, ger dem allt de vill ha och ser på alla sätt till att barnen slipper allt tråkigt och besvärligt.

Jag tror att det är att göra barnen en stor björntjänst. Ingen förälder lever för evigt. Förr eller senare måste alla möta verkligheten och då är det bra att man är lite förberedd.

En annan sak är att bortskämda barn blir odrägliga för sin omgivning. Är man odräglig för sin omgivning, får man inga vänner. Inga riktiga i alla fall. Det slår tillbaka på dem själva och det var nog inte vad föräldrarna tänkt sig.

Bortskämdhet verkar locka fram de riktigt dåliga och själviska sidorna i en människa. Det tror jag att alla mina läsare håller med om faktiskt. I ljuset av den kunskapen är det förståeligt varför Gud INTE ger oss allt vi vill ha. Tänk om vi bara kunde beställa, så kom Gud där som en annan Curlingpappa och såg till att vi fick det. Vad för sorts personer skulle vi bli. Knappast ödmjuka och tacksamma i alla fall.

Och i Ljuset av det blir det lättare att förstå varför bönesvaret dröjer ibland. Gud i sin godhet kanske ser att det allra bästa för oss är att vi får käpma uthålligt i bön under en längre tid innan Han svarar. Det gör oss tacksamma.

Men till dig som just nu väntar uthålligt på bönesvar vill jag också påminna om Jesu löfte: "Be så skall ni få, sök så skall ni finna, Bulta så skall dörren öppnas för er."

Allt gott
önskar
Mats Pastor

onsdag 3 november 2010

24-7 bönen avslutad

Ja det var ett par dagar sedan nu, men det har varit så mycket att hinna, så det har inte blivit något bloggande. 24-7 bönen var så viktig att den måste kommenteras.


Vi valde som församling att gå in i en bönevecka därför att det behövdes. Vi bad, och ber, särskilt för människors frälsning. extra stort fokus på ungdomsvärlden, eftersom väldigt många unga människor inte har den minsta lilla susning om vad kristen tro är i verkligheten.

24-7 Innebär att man ber 24 timmar om dygnet i 7 dagar. Vi turas om att be. Vi har en lista där man kan skriva upp när man vill be. Veckan har inneburit minst fem bönemöten och att minst 70 personer har deltagit i förbön för Lindesbergs innvånare.

En duktig prao vi haft, ställde iordning ett snyggt och inspirerande bönerum i kyrkans källare. Det blir en speciell atmosfär i det där bönerummet. När man kommer in där och hälsar på den/de som varit där innan och börjar att be, så är det som om det går så mycket lättare. Svårt att förklara men efter ett antal timmar med oavbruten bön i samma rum, så är atmosfären mättad av den helige Ande.

Bön har alltid varit det som burit väckelsen och människors upprättelse och frälsning. Och eftersom den skandinaviska pingströrelsen är en av få i världen, som inte växer explosisionsartat, så behöver vi verkligen be.

Kanske blir det fler 24-7 längre fram

Allt gott
önskar
Mats Pastor.

fredag 4 juni 2010

Drottningens uppmuntran på nationaldagen



Till Sveriges Kristna Råd samlat till årskonferens i Södertälje

Bön är angeläget
Inför Nationaldagen vill jag uttala min glädje över
att det den 6 juni i många kyrkor och sammanhang tidigare år hållits andakt med förbön för vårt land.

Jag vill gärna uppmuntra att bön för Sverige fortsätter att vara ett naturligt och viktigt inslag i vårt nationaldagsfirande och i kyrkornas ständiga bön.

Inneslut i år även Kronprinsessan och hennes blivande man i er förbön inför deras bröllop och liv tillsammans.

Stockholms slott den 26 maj 2010

Jag tycker att vi har en klok drottning. Är det något som behövs på en nationaldag så är det bön. Ett stort antal kyrkor över hela landet har nationaldagsbön på nationaldagen, så också Pingstkyrkan i Lindesberg. Välkommen att be för Sverige.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

måndag 15 mars 2010

Bönesvar.

"Det händer ju aldrig något!" sa den lite frustrerade mannen. Jag förstår honom. Han ville mycket och ville se så mycket mer hända. Men jag håller inte med honom. Jag har på den senaste tiden hört och sett ett stort antal bönesvar. Både enkla och fantastiska saker. Starkast var det nog på den ledarkonferens jag besökte i slutet av förra veckan. där skedde flera konkreta helanden på ett seminarie. Jag var inte på just det seminariet, men träffade en som hade blivit vidrörd av Gud och blivit av med mångårig smärta. Jag tror det var nacken.

Jag har lärt mig att man skall fråga först innan man skriver ut folks bönesvar, men helt säkert är det, att vi lever i en tid då det händer mer och mer av Gud.

Ett eget personligt bönesvar som jag tycker att jag fått, efter många års böner, är att flera av mina gamla vänner är tillbaka i pastorstjänst. Jag såg det på ledarkonferensen jag var på. Det är nu inget fantastiskt med att vara just pastor, och jag är säker på att de betytt mycket för andra människor även när de har gjort andra insatser i Guds rike. Men det har varit allt för många pastorer som slutat de senaste åren. Bra tjejer och killar, men de har liksom inte riktigt orkat. Och eftersom det lämnar utrymme för; "inte riktigt lika lämpliga ledare", så har jag bett mycket. Nu såg jag flera, och hörde om ännu fler som är tillbaka. Gud hör och svarar på bön även om det ibland kan dröja lite innan man ser bönesvaret. Sen märkte jag också att Gud reser upp många unga nya ledare som är jättebra. Det är också ett stort bönesvar.

Sen har jag fått böneämnen också. Men om Gud hjälper med det ena, så är jag viss om att han hjälper också med det andra.

Allt gott
önskar
Mats Pastor

tisdag 9 december 2008

Bönen har kraft att rädda liv

Jag talade för en tid sedan med en kvinna som varit missionär. som missionär fick hon vara med om många olika händelser, och bönen blev en både naturlig och nödvändig del av vardagen.

Vid ett tillfälle fick hon svår hjärnhinneinflammation. Läkarna på sjukhuset(Jag tror det var i Tanzania) kämpade för att rädda hennes liv, men hon blev bara sämre. När hon hade lite drygt 41 graders feber, blev hon förlamad i hela kroppen. Hon kunde inte röra sig.

Hemma i Sverige i hennes hemförsamling hade man söndagsgudstjänst och visste ingenting om. Men där på mötet var det en gammal farbror som upplevde så stark att de måste be för sin unga missionär. Församlingen satte igång att be och det kom över dem ett extra stort allvar i bönen.

Några dagar senare fick de reda på att PRECIS den tiden de bad hemma i Sverige, så vände allt för den sjuka missionären. Istället för att dö så blev hon helt frisk.

Hon gifte sig med en man som senare blev proffesor vid Uppsala universitet. Han är expert inom området; hjärnans signalsystem. Alla som läser detta vet att ateister och andra brukar påstå, att det vi kristna är med om av upplevelser, bara är någon sorts felkoppling i hjärnan.

När jag för ett par år sedan satt och pratade med "hjärnproffesorn" i mina svärföräldrars trädgård så tittar han på mig och säger med stor inlevelse: "Det är så viktigt att människor blir döpta i den helige Ande och får börja tala i tungor" och han lär ju ha lite bättre koll på hjärnan än vad Sturmark och kompani har. Fast proffesorn är mycket mera ödmjuk.

Allt gott
önskar
MatsPastor

onsdag 22 oktober 2008

Hon bad och bad, och tillslut.....

Hon är sex år den lilla tjejen och har av Mamma och Pappa fått lära sig att be. Mamma och Pappa hade nog inte tänkt att hon skulle börja be om en KATT! Men eftersom den här lilla tjejen älskar djur så ber hon varje kväll; ”Gode Gud gör så att jag kan få ett djur, helst en katt.”

Mamma är allergisk så det går ju inte. Den lilla tjejen kan inte få det hon vill ha mest av allt. Ett ännu större hinder är hennes pappa, som absolut inte vill ha någon katt. Pappan förklarar hur omöjligt det är att hon skall kunna få en katt, men den lilla tjejen ber i alla fall. Det kallas TRO.

Pappan börjar tycka att det är besvärande, och försöker förmå tjejen att sluta med sina katt-drömmar. Han räknar upp allt besvärligt han kan komma på med katter. Men den lilla tjejen fortätter att be om en katt. En mjuk och gosig, alldeles egen katt, är med kväll efter kväll i hennes böner.

I två år håller hon på att be, trots motstånd, framför allt från sin pappa. Nu händer något: Till sin förvåning upptäcker mamman att hon inte längre är allergiskt mot katter. Det blir ett kraftigt slag mot pappans argumentation. Och när tjejen och mamman föreslår en RÅTTA! (Hamster), så börjar helt plötsligt pappan att tycka att det inte alls låter så jobbigt med en katt. (Men han misstänker ett taktiskt spel här)

Åtta år gammal sitter hon i baksätet, på väg hem, med en alldeles egen kattunge i knät. Hon har köpt den alldeles själv för pengar hon sparat ihop.

Jesus lärde sina lärjungar att be uthålligt. Det kan vara något stort eller det kan vara något litet. Men vi skall be uthålligt.

Hur det gick med pappan och katten? De blev jättekompisar, också det ett under att lägga till alla andra.

Allt gott
Önskar
Mats Pastor