Om det är någon som råkar hitta hit, trots att jag haft ett längre uppehåll på bloggandet, så vill jag bara tala om att bloggen är avslutad. TACK! alla ni som följt.
Be en enkel bön till Jesus med egna ord och du kommer att finna det innersta i livet, oavsett hur det ser ut runt omkring dig.
Guds rika välsignelse över ditt liv
önskar
Mats Magnusson
Jag bloggar om livet med Jesus, församlingen, dagsaktuella händelser och lite personligt
lördag 16 juni 2012
fredag 20 april 2012
Tack på ett tag !
Det här blir det sista blogginlägget på några månader. Det har varit roligt med kontakten med er som följt bloggen.
Till er allihopa vill jag säga. Jesus är en verklig vän. Det är mitt vittnesbörd. Man behöver inte göra sig till, Inte lära sig ett speciellt teologiskt system, inte lära sig ett visst religiöst beteende. Bara bli vän.
Jesus är på riktigt när allt går bra. Jesus är på riktigt när allt rasar samman. Jesus är på riktigt när jag inte förstått att Han är där. Jesus är på riktigt när jag glömt bort mitt beroende av Honom mitt i framgången och glädjen. Jesus är på riktigt
Han är Guds son, Gud av evighet, Universums härskare, men samtidigt en riktigt nära vän att tala med, vila hos, bara finnas finnas till i och som ger ny kraft för varje morgon. Vare sig det är en dag du möter med stor förväntan eller helst skulle vilja slippa.
Jesus sa: "Vänner kallar jag er............."
Allt gott
önskar
Mats Pastor
Till er allihopa vill jag säga. Jesus är en verklig vän. Det är mitt vittnesbörd. Man behöver inte göra sig till, Inte lära sig ett speciellt teologiskt system, inte lära sig ett visst religiöst beteende. Bara bli vän.
Jesus är på riktigt när allt går bra. Jesus är på riktigt när allt rasar samman. Jesus är på riktigt när jag inte förstått att Han är där. Jesus är på riktigt när jag glömt bort mitt beroende av Honom mitt i framgången och glädjen. Jesus är på riktigt
Han är Guds son, Gud av evighet, Universums härskare, men samtidigt en riktigt nära vän att tala med, vila hos, bara finnas finnas till i och som ger ny kraft för varje morgon. Vare sig det är en dag du möter med stor förväntan eller helst skulle vilja slippa.
Jesus sa: "Vänner kallar jag er............."
Allt gott
önskar
Mats Pastor
måndag 9 april 2012
Graven är tom!
Vilka fantastiska gravmonument det finns över historiens mest kända människor. Begravningen var magnifik. Stora skaror följde dem den sista biten till begravningen. Än idag kan vi besöka deras gravmonument eller läsa om deras avtryck i historen.
Kristna är dock annorlunda. Det handlar inte bara om minnen. De kan nämligen inte hitta sin frontfigur någonstans. För graven Han lades i är TOM!
Lukas 24:1
1 På den första dagen i veckan gick de tidigt på morgonen till graven med de välluktande kryddor som de hade gjort i ordning. 2 De fann att stenen var bortrullad från graven 3 och gick in men fann inte Herren Jesu kropp. 4 När de inte visste vad de skulle tro, se, då stod två män i skinande kläder framför dem. 5 Kvinnorna blev förskräckta och böjde ansiktet mot marken, men de båda männen sade: "Varför söker ni den levande bland de döda? 6 Han är inte här, han har uppstått.
Johannes 11:25
25 Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör,
Halleluja !
Allt gott
önskar
Mats Pastor
Kristna är dock annorlunda. Det handlar inte bara om minnen. De kan nämligen inte hitta sin frontfigur någonstans. För graven Han lades i är TOM!
Lukas 24:1
1 På den första dagen i veckan gick de tidigt på morgonen till graven med de välluktande kryddor som de hade gjort i ordning. 2 De fann att stenen var bortrullad från graven 3 och gick in men fann inte Herren Jesu kropp. 4 När de inte visste vad de skulle tro, se, då stod två män i skinande kläder framför dem. 5 Kvinnorna blev förskräckta och böjde ansiktet mot marken, men de båda männen sade: "Varför söker ni den levande bland de döda? 6 Han är inte här, han har uppstått.
Johannes 11:25
25 Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör,
Halleluja !
Allt gott
önskar
Mats Pastor
Etiketter:
Jesus,
påskdag,
tom grav,
Uppståndelsen
tisdag 3 april 2012
Dårskap eller KRAFT!
Första Korinthierbrevet kapitel 1 och vers 18
18 Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. 19 Det står ju skrivet: Jag skall göra de visas visdom om intet, och de förståndigas förstånd skall jag slå ner. 20 Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens ordvrängare? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap? 21 Jo, eftersom världen i sin visdom inte lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror. 22 Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom. 23 Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. 24 Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. 25 Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.TACK! Jesus Kristus för korset
Med önskan om en välsignad påsk!
Allt gott
önskar
Mats Pastor
måndag 26 mars 2012
Ett namn att stilla viska eller jublande ropa!
Predikade igår om att: "Be i Jesu namn". Jag hade fått några frågor om man verkligen fick be till Jesus.
Med jämna mellanrum så är det vänner som råkar i tvivel på detta. Det kan vara efter en diskussion med Jehovas vittnen, Mormonerna eller någon annan liknande villorörelse.
Egentligen så är ju bibeln väldigt tydlig på detta, så rent bibelstudiemässigt är det inga problem, men det finns en ond makt som mer än något annat försöker att ta ifrån oss vår tillit och tro på Jesus Kristus.
Den här bloggen är inte platsen för ett bibelstudie, men för en personlig berättelse. Innan jag blev frälst(blev en kristen) så hände det att jag bad till Gud. Jag är säker på att Han hörde min bön. När jag väl kom i kontakt med en kristen kyrka så började jag be till Gud i Jesus namn. Det innebär att jag med ett ärligt hjärta vände mig till Jesus i min bön. Det var då allting började hända. DÅ blev jag frälst, förlåten, fylld med den helige Ande och förvandlad som människa på många sätt. Det är inte så konstigt för det är så Gud har bestämt.
Sedan dess är Jesus det första namn jag viskar på morgonen. Denna enkla bön har burit mig rakt in till Guds hjärta massor med gånger genom åren. Både när det funnits anledning att jubla, men också då jag nästan varit på väg att ge upp. Namnet Jesus; ett namn att stilla viska eller jublande ropa ut.
Själva predikan kan du lyssna på här om du vill >>>>>>
Allt gott
önskar
Mats Pastor
torsdag 22 mars 2012
Ondskans ansikten
Igår var jag på Alphakursen. Just igår var ämnet: "Hur kan man stå emot det onda." Vi hade ett jätteintressant samtal där olika aspekter på vad ondska var togs upp. Någon lyfte fram hur vi blir passiviserade av att hela tiden leva våra liv på nätet. Någon annan lyfte fram hur jobbigt det varit, att vara utsatt för påtryckning att inte be till Jesus.
När jag kom hem så hade min dotter frågor om förintelsen och Nazismen. "Varför var det ingen som sa stopp. Det måste varit många som förstod att det var fel?" Och jag fann mig själv försöka förklara hur terror fungerar. När människor utsätts för grupptryck och rädsla.
När jag senare kollade Nyheterna så hade någon galning skjutit judiska barn och Franska soldater i Toulouse, i Frankrike.
Ondskan har många ansikten. Både den uppenbara och chockerande ondskan, och den smygande listiga ondskan. Det är svårt att säga vilken som är värst i längden. Är det den brutala som alla tar avstånd från eller den smygande som nästan ingen märker? Hur som helst, så är det svårt att förklara ondskan utan en verklig och personlig djävul.
På alphakursen kom vi till slut fram till att det enda som verkligen var effektivt mot ondskan var Namnet Jesus och det Jesus gjort på korset. Vi läste i bibeln om hur Jesus hade triumferat över ondskans makter på korset. Vi samtalade om hur det kunde bli praktisk hjälp i vår vardag mot den ondska vi möter och frestas att begå.
Ondskan har många ansikten, men den verkliga godheten har bara ett: Jesus Kristus. Låt oss hålla fast vid honom.
Allt gott
önskar
Mats Pastor
När jag kom hem så hade min dotter frågor om förintelsen och Nazismen. "Varför var det ingen som sa stopp. Det måste varit många som förstod att det var fel?" Och jag fann mig själv försöka förklara hur terror fungerar. När människor utsätts för grupptryck och rädsla.
När jag senare kollade Nyheterna så hade någon galning skjutit judiska barn och Franska soldater i Toulouse, i Frankrike.
Ondskan har många ansikten. Både den uppenbara och chockerande ondskan, och den smygande listiga ondskan. Det är svårt att säga vilken som är värst i längden. Är det den brutala som alla tar avstånd från eller den smygande som nästan ingen märker? Hur som helst, så är det svårt att förklara ondskan utan en verklig och personlig djävul.
På alphakursen kom vi till slut fram till att det enda som verkligen var effektivt mot ondskan var Namnet Jesus och det Jesus gjort på korset. Vi läste i bibeln om hur Jesus hade triumferat över ondskans makter på korset. Vi samtalade om hur det kunde bli praktisk hjälp i vår vardag mot den ondska vi möter och frestas att begå.
Ondskan har många ansikten, men den verkliga godheten har bara ett: Jesus Kristus. Låt oss hålla fast vid honom.
Allt gott
önskar
Mats Pastor
söndag 11 mars 2012
Vad gjorde pastorerna där egentligen?
Bra boende, god mat, handslag, skratt och ryggdunkar, så skulle man kunna beskriva den nyss avslutade pastorsakademin för pingströrelsens pastorer. Men det var såklart mycket mer än så. Den här bloggen skriver jag för dig som är nyfiken på vad som händer när pingströrelsens ledare träffas för utbildningsdagar.
Som bilden visar var det drygt 400 pastorer som gick pastorsakademin, Det handlar om sammanlagt fyra veckor under två års tid + en försvarlig mängd litteratur att läsa + processgrupsträffar och personliga mentorssamtal för alla deltagare.
Jag har många gånger deltagit på predikantveckor och evangelistveckor och åkt hem och undrat vad som var meningen med just den veckan. Lite dåligt samvete har jag känt ibland att församlingen har betalat resan dit och hem, när det var så lite jag kunde göra av det hela där hemma.
Pastorsakademin är något helt annat. Här är det genomtänkt vad vi behöver lära oss och bli bättre på. Undervisningen är konkret och möjlig att omsätta i praktiken. Dessutom ställs det krav på oss att vi SKALL ha läst just de här böckerna och kunna redovisa vad de innehöll. Bön, förbön och lovsång har varit en självklar del av undervisningen.
Undervisningen har varit indelad i tre spår: Ledarskapsspåret, teologispåret och personlig andlig utveckling. Alla har varit med i en processgrupp där vi har bearbetat och samtalat om undervisningen vi just hört.
Allt det där låter väl inte så konstigt för alla er som brukar åka på kurser i jobbet. Men det har varit något annat också. Det som är lite svårare att beskriva eller mäta, men som har varit en minst lika viktig del av pastorsakademin. Innan det hela började så var pingströrelsen oerhört spretig åt alla möjliga håll. Pastorsakademin har inneburit ett enande och att vi går åt samma håll. Den tro som varit självklar för pingstvänner i generationer har på något sätt förstäkts. Detta samtidigt som en beslutsamhet att genomföra nödvändiga förändringar av allt det där som inte handlar om vår tro, men som mer handlar om en kultur som byggts på efterhand.
Hursomhelst vill jag bara tacka min församling att jag fått tillfället att vara med på pingst pastorsakademin.
allt gott
önskar
Mats Pastor.
Som bilden visar var det drygt 400 pastorer som gick pastorsakademin, Det handlar om sammanlagt fyra veckor under två års tid + en försvarlig mängd litteratur att läsa + processgrupsträffar och personliga mentorssamtal för alla deltagare.
Jag har många gånger deltagit på predikantveckor och evangelistveckor och åkt hem och undrat vad som var meningen med just den veckan. Lite dåligt samvete har jag känt ibland att församlingen har betalat resan dit och hem, när det var så lite jag kunde göra av det hela där hemma.
Pastorsakademin är något helt annat. Här är det genomtänkt vad vi behöver lära oss och bli bättre på. Undervisningen är konkret och möjlig att omsätta i praktiken. Dessutom ställs det krav på oss att vi SKALL ha läst just de här böckerna och kunna redovisa vad de innehöll. Bön, förbön och lovsång har varit en självklar del av undervisningen.
Undervisningen har varit indelad i tre spår: Ledarskapsspåret, teologispåret och personlig andlig utveckling. Alla har varit med i en processgrupp där vi har bearbetat och samtalat om undervisningen vi just hört.
Allt det där låter väl inte så konstigt för alla er som brukar åka på kurser i jobbet. Men det har varit något annat också. Det som är lite svårare att beskriva eller mäta, men som har varit en minst lika viktig del av pastorsakademin. Innan det hela började så var pingströrelsen oerhört spretig åt alla möjliga håll. Pastorsakademin har inneburit ett enande och att vi går åt samma håll. Den tro som varit självklar för pingstvänner i generationer har på något sätt förstäkts. Detta samtidigt som en beslutsamhet att genomföra nödvändiga förändringar av allt det där som inte handlar om vår tro, men som mer handlar om en kultur som byggts på efterhand.
Hursomhelst vill jag bara tacka min församling att jag fått tillfället att vara med på pingst pastorsakademin.
allt gott
önskar
Mats Pastor.
måndag 5 mars 2012
Jesus i allt
För en tid sedan satt jag och lyssnade på en entusiastisk ung man som berättade om ett kristet sammanhang. Superlativen tog aldrig slut. Det var fantastiskt, oerhört spännande, Guds budskap till sveriges församlingar osv. Allt var bara bra och alla som var det minsta tveksamma till någon liten del av arbetet var typ; religiösa och inkrökta.
Nu råkade jag veta att allt inte var enkelt i just det sammanhanget heller. Men jag sa inget, för trots den unge mannens överdrivna beskrivning, och trots de problem jag visste fanns där, så var det faktiskt sant att Jesus verkade i det sammanhanget. Det hände faktiskt under och människor fick faktiskt göra livsförvandlande Gudsmöten.
En annan gång satt jag och lyssnade till en betydligt äldre man. Den här gången var tonen en annan. Det var fel på allt. Ingenting var längre som förr, då allt var bättre. Han listade en lång rad av brister på "dagens församlingar", och det var inte konstigt att ingenting händer. Jag sa inget då heller, för hur skulle jag kunna säga emot att de problem finns som jag dagligen jobbar med att försöka lösa.
Men det jag ändå tänker är att beskrivningen är orättvis, för mitt i allt det där bristfälliga, så gör Jesus faktiskt riktiga under och människor får faktiskt göra livsförvandlande Gudsmöten.
De här båda människorna, som förresten skulle kunna vara både du och jag, verkade dra samma felaktiga slutsats: "När allt är riktigt bra, DÅ gör Jesus något, eller När Jesus gör något, DÅ är allt perfekt." Man tänker att Guds handlande följer på att människor gjort helt rätt.
Det verkar vara annorlunda om vi läser evangelierna. Jesus gör under och förvandlar människoliv i de mest skiftande situationer, inte sällan på samhällets skuggsida. läser vi Paulus brev så kan vi bli chockade över all synd och otro som den tidens församlingar verkade ha problem med, och ändå gjorde Gud under.
Predikar jag nu att vi skall ha en slapp attityd till synd, eller att det kvittar om vi gör något åt församlingarnas olika bekymmer. NEJ, Bibeln är knivskarp mot synd och ondska. Men jag predikar definitivt att mitt i allt elände här nere på denna jord, så finns det en verklig Jesus, Och HAN GÖR UNDER, förvandlar människor, är ett ljus i mörkret, förlåter synder, upprättar den som fallit, tröstar den som sörjer, och räcker till för ALLA, också efter det att vi människor gett upp, och inte längre ser några lösningar.
Vi behöver inte haka upp oss, varken på överdrifter eller kritik. Men tänk att få lära sig att känna igen Jesus när han går omkring och gör gott och skrämmer ondskan på flykten, eller ännu hellre: bli en del av det Jesus faktiskt gör överallt runt omkring oss.
allt gott
önskar
Mats Pastor
Nu råkade jag veta att allt inte var enkelt i just det sammanhanget heller. Men jag sa inget, för trots den unge mannens överdrivna beskrivning, och trots de problem jag visste fanns där, så var det faktiskt sant att Jesus verkade i det sammanhanget. Det hände faktiskt under och människor fick faktiskt göra livsförvandlande Gudsmöten.
En annan gång satt jag och lyssnade till en betydligt äldre man. Den här gången var tonen en annan. Det var fel på allt. Ingenting var längre som förr, då allt var bättre. Han listade en lång rad av brister på "dagens församlingar", och det var inte konstigt att ingenting händer. Jag sa inget då heller, för hur skulle jag kunna säga emot att de problem finns som jag dagligen jobbar med att försöka lösa.
Men det jag ändå tänker är att beskrivningen är orättvis, för mitt i allt det där bristfälliga, så gör Jesus faktiskt riktiga under och människor får faktiskt göra livsförvandlande Gudsmöten.
De här båda människorna, som förresten skulle kunna vara både du och jag, verkade dra samma felaktiga slutsats: "När allt är riktigt bra, DÅ gör Jesus något, eller När Jesus gör något, DÅ är allt perfekt." Man tänker att Guds handlande följer på att människor gjort helt rätt.
Det verkar vara annorlunda om vi läser evangelierna. Jesus gör under och förvandlar människoliv i de mest skiftande situationer, inte sällan på samhällets skuggsida. läser vi Paulus brev så kan vi bli chockade över all synd och otro som den tidens församlingar verkade ha problem med, och ändå gjorde Gud under.
Predikar jag nu att vi skall ha en slapp attityd till synd, eller att det kvittar om vi gör något åt församlingarnas olika bekymmer. NEJ, Bibeln är knivskarp mot synd och ondska. Men jag predikar definitivt att mitt i allt elände här nere på denna jord, så finns det en verklig Jesus, Och HAN GÖR UNDER, förvandlar människor, är ett ljus i mörkret, förlåter synder, upprättar den som fallit, tröstar den som sörjer, och räcker till för ALLA, också efter det att vi människor gett upp, och inte längre ser några lösningar.
Vi behöver inte haka upp oss, varken på överdrifter eller kritik. Men tänk att få lära sig att känna igen Jesus när han går omkring och gör gott och skrämmer ondskan på flykten, eller ännu hellre: bli en del av det Jesus faktiskt gör överallt runt omkring oss.
allt gott
önskar
Mats Pastor
fredag 24 februari 2012
Också när det är svårt
Det finns många intressanta vinklingar på att studera historia. Ett sätt för oss vanliga människor är att studera duktiga ledare. Bibelns personer är ju naturligtvis nummer ett, men även andra människor ur historien kan ge oss värdefulla erfarenheter.
Rubriken ovan är ett citat från major Richard Winters (1918-2011) när han många år senare kommenterade en särskild händelse under andra världskriget: Han var, i början av sin tjänstgöring, kompanichef och hade med sig kompaniet ut för att bemöta ett anfall från fienden nattetid. När morgonen närmade sig och han fick kläm på situationen befann han sig med sitt kompani i ett dike. fienden hade inte upptäckt dem ännu, men det var bara en tidsfråga, och då hade de bara att från sin position högre upp i terrängen, att utplåna hela Winters kompani. Han stod inför ett svårt beslut: Ligga kvar och bli utplånade, retirera och ge allt till fienden eller att gå rakt på fienden och ta itu med deras positioner. Winters valde det senare och de lyckades få fienden på flykt den gången.
Efteråt sitter Winters och sörjer över förlusterna. På vallen bredvid ligger sårade män till följd av Winters order, och en av männen är död. Richards vän försöker styrka hans mod genom att peka på att fienden faktiskt är på flykten och att beslutet han tog var både rätt och nödvändigt.
Många år senare säger den gamle mannen Richard Winters: "Om du skall leda, måste du leda också när det är svårt." Så enkelt, men så insiktsfullt. Det går inte vara ledare när allt går bra för att lämna de svåraste besluten till någon annan.
Det är lätt för oss idag att beundra Winters ledarförmåga. Det var helt säkert inte lika lätt när han var mitt i det, för oftast är det ju först efteråt, och ibland ganska långt efteråt som man vet om beslutet var rätt, om genomförandet var rätt och om resultatet blev det optimala för situationen. I efterhand brukar det alltid finnas gott om kommentatorer som förstår sig på hur det SKULLE ha gjorts på ett bättre sätt. Men de är just kommentatorer och inte ledare.
Jag vill avrunda blogginlägget med en annan ögonblicksbild ur Winters ledarskap. Det här är dagen D. Winters har hoppat fallskärm under intensiv luftvärns och kulspruteeld på morgonen. Hoppat in som ny kompanichef för ett underbemannat kompani. Intagit och oskadliggjort kanoner och på det sättet räddat livet på hundratals soldater som precis gick iland på stranden längre bort.
När det är kväll och allt är över.........ber han till Gud........att om Herren låter honom överleva det här kriget, så skall han leta upp ett fridfullt hörn av värlen och leva resten av sitt liv i frid.
Om du och jag måste leda genom någon sorts strid i livet, så kan major Winters föredöme lära oss att: Bön till Gud och att älska frid är en riktigt bra förutsättning för att kunna ta även de svåra, de tunga besluten.
allt gott
önskar
Mats Pastor
Rubriken ovan är ett citat från major Richard Winters (1918-2011) när han många år senare kommenterade en särskild händelse under andra världskriget: Han var, i början av sin tjänstgöring, kompanichef och hade med sig kompaniet ut för att bemöta ett anfall från fienden nattetid. När morgonen närmade sig och han fick kläm på situationen befann han sig med sitt kompani i ett dike. fienden hade inte upptäckt dem ännu, men det var bara en tidsfråga, och då hade de bara att från sin position högre upp i terrängen, att utplåna hela Winters kompani. Han stod inför ett svårt beslut: Ligga kvar och bli utplånade, retirera och ge allt till fienden eller att gå rakt på fienden och ta itu med deras positioner. Winters valde det senare och de lyckades få fienden på flykt den gången.
Efteråt sitter Winters och sörjer över förlusterna. På vallen bredvid ligger sårade män till följd av Winters order, och en av männen är död. Richards vän försöker styrka hans mod genom att peka på att fienden faktiskt är på flykten och att beslutet han tog var både rätt och nödvändigt.
Många år senare säger den gamle mannen Richard Winters: "Om du skall leda, måste du leda också när det är svårt." Så enkelt, men så insiktsfullt. Det går inte vara ledare när allt går bra för att lämna de svåraste besluten till någon annan.
Det är lätt för oss idag att beundra Winters ledarförmåga. Det var helt säkert inte lika lätt när han var mitt i det, för oftast är det ju först efteråt, och ibland ganska långt efteråt som man vet om beslutet var rätt, om genomförandet var rätt och om resultatet blev det optimala för situationen. I efterhand brukar det alltid finnas gott om kommentatorer som förstår sig på hur det SKULLE ha gjorts på ett bättre sätt. Men de är just kommentatorer och inte ledare.
Jag vill avrunda blogginlägget med en annan ögonblicksbild ur Winters ledarskap. Det här är dagen D. Winters har hoppat fallskärm under intensiv luftvärns och kulspruteeld på morgonen. Hoppat in som ny kompanichef för ett underbemannat kompani. Intagit och oskadliggjort kanoner och på det sättet räddat livet på hundratals soldater som precis gick iland på stranden längre bort.
När det är kväll och allt är över.........ber han till Gud........att om Herren låter honom överleva det här kriget, så skall han leta upp ett fridfullt hörn av värlen och leva resten av sitt liv i frid.
Om du och jag måste leda genom någon sorts strid i livet, så kan major Winters föredöme lära oss att: Bön till Gud och att älska frid är en riktigt bra förutsättning för att kunna ta även de svåra, de tunga besluten.
allt gott
önskar
Mats Pastor
lördag 11 februari 2012
Bygga upp eller riva ner
Det var för ett par år sedan. Det var sommar och semester och hela familjen hade åkt till svalnäsbadet på Kållandsö. Bara några meter från oss låg en holländsk familj. En av deras söner var en riktig liten konstnär. Hela dagen höll han på och skapade en bil i sand. Han gjorde skärmar motorhuv, hjul och en sittbrunn som han nätt och jämt gick plats i. Bilen blev riktigt snygg. Pappan fotade honom brevid bilen och familjen plockade ihop och åkte hem. Bara någon minut efter att konstnären var utom synhåll sprang det fram två andra killar som var där med ett stort sällskap. Det tog inte många sekunder och krävde ingen större ansträngning förrän de hade förvandlat bilen till en sandhög igen.
Att skapa tog tid, krävde skicklighet och engagemang. Att riva ned gick fort, och krävde ingen skicklighet alls, bara en lust att förstöra.
Att bygga en Guds församling tar TID. Det kräver engagemang, intresse, kunskap, erfarenhet och framförallt överlåtelse till Herren Jesus. De män och kvinnor som är med och bygger, är konstnärer i mina ögon. Ofta handlar arbetet om att bry sig och engagera sig i någon medmänniskas liv.
Under alla mina 20år som kristen har jag med jämna mellanrum fått lyssna till människor som är andliga giganter.........i sina egna ögon. Jag vet numera att när någon säger: kristenheten, frikyrkan eller Pingströrelsen med ett visst förakt i rösten, DÅ lyssnar vi till en osmort gnällig åsiktsmaskin igen. Inte så sällan gömmer de sig bakom ett religiöst ordförråd och profetiska anspråk.
Inse fakta. Hur svårt är det att hitta fel på en församling? Jag tror att de flesta av oss lätt skulle skriva en lista på minst tio fel och brister i vår egen församling.
Men att arbeta för att bygga något bra......Det kräver något helt annat.
Vad jag vill säga är att. ägna inte församlingkritikerna någon uppmärksamhet. De kan väl tumla runt med varandra på: diskussionsforum, tankesmedjor och insändarsidor, eller låt dem sitta i en egen liten träff och "undervisa" och tro att de är profetiska.
Visst de åstadkommer en viss skada, men framtiden tillhör ändå de som bygger. De som med tålamod, uthållighet, engagemang och överlåtelse bygger upp Guds församling, människa efter människa.
De två killarna som hoppade sönder sandbilen gick hem utan någonting alls. Han som hade byggt den gick hem med ännu större erfarenhet och skicklighet,t och en dag bygger han något verkligt fantastiskt. Kanske en församling, något av evighetsvärde.......
Allt gott
önskar
Mats Pastor
Att skapa tog tid, krävde skicklighet och engagemang. Att riva ned gick fort, och krävde ingen skicklighet alls, bara en lust att förstöra.
Att bygga en Guds församling tar TID. Det kräver engagemang, intresse, kunskap, erfarenhet och framförallt överlåtelse till Herren Jesus. De män och kvinnor som är med och bygger, är konstnärer i mina ögon. Ofta handlar arbetet om att bry sig och engagera sig i någon medmänniskas liv.
Under alla mina 20år som kristen har jag med jämna mellanrum fått lyssna till människor som är andliga giganter.........i sina egna ögon. Jag vet numera att när någon säger: kristenheten, frikyrkan eller Pingströrelsen med ett visst förakt i rösten, DÅ lyssnar vi till en osmort gnällig åsiktsmaskin igen. Inte så sällan gömmer de sig bakom ett religiöst ordförråd och profetiska anspråk.
Inse fakta. Hur svårt är det att hitta fel på en församling? Jag tror att de flesta av oss lätt skulle skriva en lista på minst tio fel och brister i vår egen församling.
Men att arbeta för att bygga något bra......Det kräver något helt annat.
Vad jag vill säga är att. ägna inte församlingkritikerna någon uppmärksamhet. De kan väl tumla runt med varandra på: diskussionsforum, tankesmedjor och insändarsidor, eller låt dem sitta i en egen liten träff och "undervisa" och tro att de är profetiska.
Visst de åstadkommer en viss skada, men framtiden tillhör ändå de som bygger. De som med tålamod, uthållighet, engagemang och överlåtelse bygger upp Guds församling, människa efter människa.
De två killarna som hoppade sönder sandbilen gick hem utan någonting alls. Han som hade byggt den gick hem med ännu större erfarenhet och skicklighet,t och en dag bygger han något verkligt fantastiskt. Kanske en församling, något av evighetsvärde.......
Allt gott
önskar
Mats Pastor
tisdag 31 januari 2012
Attityd till Guds församling
När jag tänker igenom mitt eget liv, så minns jag vilken attityd jag haft till församlingar när jag var ganska ny som kristen.
Jag har beskrivit dem som
Nu ett par decennier senare och många, många erfarenheter rikare, så måste jag erkänna att Gud har med tålamod skolat mig i livets bibelskola. Det här har för det första lärt mig att jag absolut inte kan allt utan tvärtom har mycket kvar att lära. Det har naturligtvis lärt mig Guds trofasthet och jag har fått se hur trender kommer och går, men Jesus är honom jag ständigt återkommer till.
OCH GUD HAR LÄRT MIG att respektera och älska Guds församling, fel och brister inkluderade.
Kolla det här bibelordet:
Ef 1:20 Med denna kraft verkade han i Kristus, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, 21 över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. 22 Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen, 23 som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.
Kolla hur mycket Gud är beredd att ge till sin församling. Det måste innebära att Gud värderar sin församling oerhört högt. Då måste jag göra det också, eller hur.
Det innebär naturligtvis inte att det är fel att arbeta för förnyelse och nödvändiga förändringar i församlingen, men det skall ske med respekt för den. Tack och lov, så har Gud förlåtit mig min rebelliskhet mot församling som fanns där i början. Den åstadkom inget annat än skada. Jag vill överlåta mig till att vara med och BYGGA Guds församling, inte riva ned och kritisera.
Jag älskar Guds uppfinning, församlingen!
Allt gott
önskar
Mats Pastor.
Jag har beskrivit dem som
- Torra och livlösa
- Fast i gammal religion och tradition
- Styrda av för länge sedan avsvalnade äldstebröder.
Nu ett par decennier senare och många, många erfarenheter rikare, så måste jag erkänna att Gud har med tålamod skolat mig i livets bibelskola. Det här har för det första lärt mig att jag absolut inte kan allt utan tvärtom har mycket kvar att lära. Det har naturligtvis lärt mig Guds trofasthet och jag har fått se hur trender kommer och går, men Jesus är honom jag ständigt återkommer till.
OCH GUD HAR LÄRT MIG att respektera och älska Guds församling, fel och brister inkluderade.
Kolla det här bibelordet:
Ef 1:20 Med denna kraft verkade han i Kristus, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, 21 över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. 22 Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen, 23 som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.
Kolla hur mycket Gud är beredd att ge till sin församling. Det måste innebära att Gud värderar sin församling oerhört högt. Då måste jag göra det också, eller hur.
Det innebär naturligtvis inte att det är fel att arbeta för förnyelse och nödvändiga förändringar i församlingen, men det skall ske med respekt för den. Tack och lov, så har Gud förlåtit mig min rebelliskhet mot församling som fanns där i början. Den åstadkom inget annat än skada. Jag vill överlåta mig till att vara med och BYGGA Guds församling, inte riva ned och kritisera.
Jag älskar Guds uppfinning, församlingen!
Allt gott
önskar
Mats Pastor.
måndag 16 januari 2012
Så fortsätter bönen
Det har varit jättegott att få gå ner i bönerummet och be till Herren den här veckan. Atmosfären, det fint iordninggjorda rummet och vetskapen om att vi är många som hjälps åt i bön, har för många inneburit inspiration i bönen till Gud.
Nu är böneveckan över men Herren är densamme, och det är fortfarande en grundläggande andlig sanning att Gud kallar oss att be. Både för gemenskapen med Honom själv, och till förbönstjänsten för församling och andra människor.
Några enkla tips hur du och jag kan fortsätta be:
- Gå till din församlings bönemöten. Det är ofta få människor och kanske inte de häftigaste mötena. Men de betyder allt för församlingen och de lyfter ditt böneliv.
- Bönepromenader är ett bra sätt att få komma ensam med Herren
- Följ en biblisk bönemall. Bönen: "Fader vår" i Matt 6:9 är jättebra att använda som en mall där de olika delarna blir områden i ditt eget böneliv.
- Sjung lovsånger
- Sätt på en cd eller spellista på spotify med härliga lovsånger du berörs av. Det kan kännas bra att ha i bakgrunden när man ber eller kanske sjunga med i.
- Ta flera miniböner under dagen. Börja med den första när du går upp.
- Läs bibelns böner högt, t.ex. psaltarpsalmer eller bara läsa bibeln högt överhuvudtaget och göra det du läser till en bön för dig själv och andra.
- Använd ett anteckningsblock för att skriva upp böneämnen, bönesvar och tilltal från Herren.
- Om du har möjlighet kanske du kan göra iordning en böneplats hemma.
- Be tillsammans med en bönevän.
allt gott
önskar
Mats Pastor
måndag 9 januari 2012
Bönevecka för fullt
jätteroligt! Det är en hel massa folk som skrivit upp sig för att ta hand om en bönetid i bönerummet. Vi har bön utan avbrott(med undantag av 4timmar mitt i natten) i en veckas tid.
Vi behöver verkligen be till Gud och det är nog så att väldigt många känner det på sig.
Så bor du i Lindesberg så kan du komma till Pingstkyrkan och be en stund. Man bokar en tid i bönerummet på en lista i vår entre. Det finns lite tider kvar. Några strötider i början på veckan och lite fler i slutet. Välkommen
Allt gott
önskar
Mats Passtor
Vi behöver verkligen be till Gud och det är nog så att väldigt många känner det på sig.
Så bor du i Lindesberg så kan du komma till Pingstkyrkan och be en stund. Man bokar en tid i bönerummet på en lista i vår entre. Det finns lite tider kvar. Några strötider i början på veckan och lite fler i slutet. Välkommen
Allt gott
önskar
Mats Passtor
måndag 2 januari 2012
Viktigare än någonsin
Efter en jobbig höst är det viktigare än någonsin att vi samlar oss i Guds vilja med oss, inför året som kommer.
På visionsmötet kommer vi att dela de visioner Herren har för oss i den här tiden. Vi kommer att samla oss inför en gemensam böneinsats under vecka två.
Vi skall summera året som gick med en årsberättelse, men viktigast av allt är att höra Guds tilltal i våra personliga liv och för församlingen.
Visionspredikan är inte helt klar än, men jag vet redan nu att den kommer att bli mycket mer än bara teori. Gud är i verkligheten, och allt vi vet om Jesus visar att Han levde mitt bland människornas glädjeämnen och bekymmer.
Precis där skall församlingslivet landa.
Jag tror att du älskar din församling. Jag tror att du bryr dig om hur det går. Just därför skall du gå på din församlings årsmöte/visionsmöte eller liknande. Just därför skall du allvarligt fråga Gud, vilken plats du har i allt Han gör just nu. Jag är helt säker på att det har någonting att göra dels med dina medmänniskor och dels med din församling.
Allt gott
önskar
Mats Pastor
På visionsmötet kommer vi att dela de visioner Herren har för oss i den här tiden. Vi kommer att samla oss inför en gemensam böneinsats under vecka två.
Vi skall summera året som gick med en årsberättelse, men viktigast av allt är att höra Guds tilltal i våra personliga liv och för församlingen.
Visionspredikan är inte helt klar än, men jag vet redan nu att den kommer att bli mycket mer än bara teori. Gud är i verkligheten, och allt vi vet om Jesus visar att Han levde mitt bland människornas glädjeämnen och bekymmer.
Precis där skall församlingslivet landa.
Jag tror att du älskar din församling. Jag tror att du bryr dig om hur det går. Just därför skall du gå på din församlings årsmöte/visionsmöte eller liknande. Just därför skall du allvarligt fråga Gud, vilken plats du har i allt Han gör just nu. Jag är helt säker på att det har någonting att göra dels med dina medmänniskor och dels med din församling.
Allt gott
önskar
Mats Pastor
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)





