Ledighet-tid att höra Gud.

Vi har det ungefär lika. Vi arbetar och står i. Stressar och skyndar. Ligger lite efter ibland och undrar om inte livet är mer än det här. Mitt i allt som finns att göra, så är det lätt att glömma Gud. (Även för pastorer faktiskt) Ja du kanske inte glömmer att han finns, men alla "måsten", alla "ställa upp" och alla "jag skall bara", gör tillslut att det är svårt att höra hans röst. Han är nämligen INTE som en hysterisk lärare som försöker göra sig hörd över klassrumssorlet. Vill vi inte lyssna, talar Han inte.

En del människor är skadade i sitt innersta av felaktiga föreställningar om Gud. De/Vi kopplar samman Gud med alla våra övriga "borde" och "måste". Jag borde be mer. Jag borde läsa min bibel osv. När äntligen den välförtjänta ledigheten kommer, så kopplar man bort Gud också tillsammans med "alla andra krav". En sådan människa behöver bli HELAD. Få rätt bild av Gud som helig, kraftfull, god och kärleksfull.

Ledighet. Det är den tid vi inte planerat in varken arbete eller fritidsaktiviteter. Visst vill vi umgås med andra, men verklig FRItid är inte planerad alls. Den är nästan lite förbjuden. -Vad skall du göra på lördag? -Vet inte. -Bra skall du komma över till oss och... -näe det gör jag inte. Så kan man bara inte svara, eller hur? Man måste ha något annat på gång. -Det låter roligt, men jag kan tyvärr inte för då skall jag......
Ändå är "skrot tiden" så oerhört värdefull. Det är precis då som Gud tar tillfället i akt att tala rakt in i våra liv.

Vid stranden med vågorna "kluckande" mot stenarna, eller bland de stolta furorna, eller under lövskogens skuggande tak, eller vid en liten vårbäcks muntra porlande. Det är ställen där det inte finns så förtvivlat mycket annat som skall ha vår uppmärksamhet. Flera av Bibelns personer gick ut i öknen för att få stillhet. -Här är jag Gud. beredd att lyssna.

Men ingen av bibelns gestalter blev kvar i öknen. Ingen byggde kloster för att leva avskärmade från världen. Alla och inte minst Jesus, gick raka spåret in bland människorna igen. In bland pratet och kivet. In bland brustna relationer, sårade hjärtan och förvirrade tankar. Så skall vi också göra. Men vad skall vi göra åt allt, om vi inte fått ett ord från Gud?

Därför behöver vi så väl de lediga stunderna. Stunderna då ingen kommer åt oss med sina förväntningar, bekymmer eller åsikter. Stunderna då bara Guds röst hörs helt stilla, och verkar som både balsam och kraft på samma gång.

Allt gott
önskar
Mats Pastor