Församlingsläger på Björkenäs

En intensiv men mycket rolig helg ligger bakom. Vi hade ett församlingsläger på Björkenäsgården i helgen som gick.

Tanken med att ordna ett församlingsläger är att det skall bli en kickoff inför hösten.

Vi var nästan 90 personer när vi var som mest. Vi var alla åldrar tillsammans. Vad roligt det är egentligen! Det var bra väder och det gick att göra massa olika saker där på gården. Samlingarna går inte att beskriva. Jag är bara tacksam till Gud för allt han gjorde under den här helgen.

Hur beskriver man egentligen ett församlingsläger? Det känns så tafatt. Hur skall man kunna beskriva atmosfären av den Helige Ande både på samlingarna och emellan? Hur beskriver man en gemenskap där alla känner sig välkomna? Hur beskriver man vänskapen i samtalen, skratten, buset, de sena kvällarna, lovsången, nattvarden, berättelserna och att det faktiskt kan vara riktigt roligt att städa bara för att man gör det tillsammans?

Jag önskar alla människor kunde vara en del av en församling, och jag är inte ensam om att önska det. Gud själv önskar det också.

Jag gav församlingen en utmaning att tänka på. Men den skriver jag om en annan gång här på bloggen.

Man lär sig alltid något jämt, och jag gjorde följande dyrköpta erfarenhet: Det ser så enkelt ut när killarna trixar på sina skateboards. Men är man 44år så gör det ont i flera dagar om man försöker :o)

Allt gott önskar

MatsPastor

Barnen och Gud

Barn betyder framtid. Det är när man är barn och tonåring som man lättast tar in information, och det vi lär oss som barn följer oss hela livet. Därför är det så många som vill påverka just barnen. Nu finns ju chansen att omvärdera allt när man blir vuxen, men det är inte lika enkelt och valen man gjorde i livet, kan ibland vara hinder för det man egentligen vill.

Ibland säger tex. ateister och humanister: "att barnen inte bör utsättas för religiös påverkan" Vänd på det och fundera över följande uttalande: "Barn bör beskyddas från otro och ateism. De är för små och kan inte värja sig mot humanistisk påverkan!" Det har jag aldrig hört någon politiker ställa sig upp och säga. Fast det är samma sak, sett från andra hållet.

Den värld våra barn lever i är full av otro överallt. På tv, bland kompisar, i skolan, i tidningar, från kändisar osv. osv. Därför skall vi berätta så mycket som möjligt om Jesus för barnen. Vi skall låta dem göra egna upplevelser och berätta om våra. Vi skall göra vårt bästa för att verkligen visa dem Jesus och vad sann kristen tro är.

FÖRST DÅ OCH ENDAST DÅ, kan vi säga att de har haft chansen att göra ETT EGET VAL.

Tusentals svenska ungdomar och vuxna lever idag ett liv, hjärntvättat av gudlöshetens livlösa ideologier. Man har aldrig haft chansen att höra och förstå något annat. För man fick inte "utsättas för religiös påverkan." Hur mycket eget val är det egentligen ? Jag vet vad jag talar om. Jag kunde varit en av dem.

"Låt barnen komma till mig och hindra dem inte. " sa Jesus. Kloka ord av honom som aldrig någonsin tvingat någon enda, men som gett sitt eget liv för ALLA.

Allt gott
önskar
Mats Pastor.

Vemodig sensommarskönhet

Det kanske berodde på att semestern var slut eller att tröskorna redan hade börjat gå i västergötland när jag åkte hem i måndags. Kanske berodde det på att jag i min person har en dragning åt det vemodiga, men jag kände av ett riktigt sensommar-vemod. Det är inte obehagligt. Det finns en skönhet i sensommarens lite blekare färger. Det vackra är kvar, Det är fortfarande grönt. Marken och naturen bär frukt. Men samtidigt så vet man att allt det här snart är slut. Det dröjer inte länge förrän frostnätter och höstkyla förvandlar sommaren till enbart sköna minnen.

Nu skulle det kännas alldeles hopplöst om man inte visste att det kommer en vår, då allting föds på nytt.

Det är med livet precis som med årstiderna. Jag är medelålders. Än så länge är det sommar i livet; Jag orkar, är frisk och har fler framtidsplaner än minnen. Mitt i livet står jag mitt bland mina barn, min fru och mina vänner. Livet är vackert. Men för första gången ser jag på mina äldre vänner med nya ögon. Jag ser de första tecknen på "frostnätter" Livet har ett slut och sista sträckan är att bli gammal, svag, långsam och passerad av en yngre generation.

Men det finns hopp om en vår.

I vårt samhälle dyrkas ungdom. Många försöker att hålla kvar sin ungdom så länge som möjligt. De försöker se unga ut, klä sig ungdomligt och bete sig ungdomligt. I botten på allt det där finns en rädsla för döden. Eftersom ganska få svenskar har någon riktig frälsningsvisshet så vill man helst inte höra talas om eller tänka på döden.

Men för den som har sin trygghet i Jesus Kristus, så finns det en evig vår. "Vad inget öga sett och inget öra hört och vad människohjärtat inte har kunnat ana. Det har Gud berett åt dem som älskar honom." När vi blir gamla så är det INTE bara minnen som vi har kvar. "Vintern" får inte sista ordet.

Den som älskar Jesus kan se fram mot; att en gång blir det så mycket VÅR att det aldrig tar slut. Med den vetskapen kan man glädja sig och njuta av den skönhet som ju finns där i både sensommaren och hösten.

Allt gott

önskar

Mats Pastor

Sommarminnen, guld värda.

Den här bloggen handlar om barn. Barnens sommar.

Som förälder känner man stressen. Det är numera så att riktigt bra föräldrar hittar på roliga saker för sina barn. Inte som när jag var liten då de jobbade med annat hela sin semester, utan nu skall man bjuda sina barn på upplevelser. Liseberg, Sommarland, Astrid Lindgrens värld, Kolmården och alla de andra turistmagneterna som alla barn skall besöka. Minst en av dessa under sommaren annars är det snudd på att barnen tar skada.

Jag skall inte förneka att våra barn haft det roligt när vi besökt något av dessa ställen. Legoland gjorde vi för två år sedan och den pratar de om fortfarande. Men ändå är min erfarenhet att dessa ställen är STRESS; Mycket folk, trångt, köer och dyrt. Det är med viss lättnad vi styr stegen mot utgången vid dagens slut. Jag kan inte låta bli att fundera över om det verkligen går att ha roligt just för att man bestämt att idag, när vi betalat stora pengar på inträde, då skall vi ha roligt.

Är det verkligen någon av alla dessa nöjesparker som dröjer sig kvar som ljusa sommarminnen när de växer upp? Jag tror det är helt andra saker. Kanske solens värme, det svala vattnet runt kroppen när man badar, eller egenplockade kantareller på kvällsmackan. Jag vet ju inte än, för våra barn har inte växt upp än. Mina bästa sommarminnen från det att jag var barn är när jag och pappa var klara med höet för dagen och åkte och tog ett kvällsdopp.

Helt klart är att ett bra recept på en rolig sommar för barnen är: lite andra barn att leka med, En mamma och pappa som älskar varandra, en förälder som vill lyssna när barnet berättar och sist men inte minst: Grundtryggheten i tron på Gud.

Allt gott
önskar
Mats Pastor