Vretenlägret

26 st tonåringar på första lägerdelen. Den största delen av dem stannar kvar för att vara hjälpledare när de 35 barnen kommer. lägg därtill ca 15 ledare + kökspersonal. allt detta kryddat av en härlig gemenskap och ett ovanligt vackert väder. Jag vet att det inte är något stort läger, men det är ändå mycket med tanke på att det bara är vår lilla församling som ordnar det hela.

Det finns mycket att minnas från lägret: Bad, fiske, minigolf, konst, göra filmklipp, dans, fotboll, kiosken, roliga sånger och nattävlingen för tonåringarna. Jag kan också tänka tillbaka på den hjälteinsats som ledarna gör under ett läger som det här. Vad det betyder mycket att ha ledare som är helöverlåtna åt både Gud och barnen. Jag riskerar att glömma någon om jag börjar räkna upp dem. Men jag är så imponerad av vilken fin hand de har med barnen och tonåringarna.

Allt detta positiva och ändå är det lite i jämförelse med de möten vi hade. Det gick inte att sluta. Gud var så påtagligt närvarande. Fast vi hade slutat och sagt att alla som vill kunde gå, så gick de inte i alla fall, bönen och lovsången bara fortsatte. Ett möte på tonårslägret höll på i 4timmar. Till sist fick vi avbryta det hela lite försiktigt eftersom de behövde gå och lägga sig. Barnens möten var betydligt kortare men det vara samma sak där: "spela fler lovsånger" var det alltid någon som sa. En del barn ville inte gå. Andra gick ut en sväng för att komma tillbaka. Bara Gud vet allt Han gjorde i deras liv. En liten flicka som inte alls var van vid något kristet, frågade mig: "Varför känner man sig så ledsen?" Jag blev orolig och frågade om det kändes obehaglig. Hon skakade på huvudet och sa: "Nej det känns skönt ledset" Alla kvällarna stannade hon sedan kvar till sist. Och visst! Hur skall man beskriva att man är gripen av Gud, när man inte ens vet hur man säger det?

Tacksam till Gud för allt!

Allt gott
önskar
Mats Pastor

Något nytt är på väg i Pingst

Ja visst är Nyhemshallen ny för i år. Men det är inte det jag menar. Har precis varit på Nyhemsveckan med min familj. Det är en stor kristen konferens ca 3mil norr om Jönköping. Veckan arrangeras av Pingströrelsen.

Det jag påstår är det nya i Pingst, eller nygamla, är tonen. Inte på länge har det varit en sådan framåtanda i pingst. Och det är inte bara i Pingst det är framåt. Jag tror det var lika positivt på Torp; En annan konferens som går samtidigt i närheten av Kumla och drivs av EFK.

Det är svårt att exakt sätta fingret på vad det är, men jag upplever det som att Guds Ande är mer påtagligt närvarande än på länge. Det är det viktigaste vi har. Då gör det inget att Nyhemshallen blev otroligt ful och alldeles för liten med sina 3000 sittplatser. Gud låter sig inte hindras av att bygget blev fult och litet.

En kväll på mötet läste de upp en lång lista med bekräftade helande som hade skett under veckan. Då skall man veta att det säkert var fler som blivit helade men som inte fått det bekräftat genom läkarundersökning än. Samma kväll sökte sig ett stort antal människor fram för förbön och ville ge sig ut som missionärer. Det var stark att se.

Nu skall jag inte börja berätta mina intryck från varje mötena. Men jag vill bara kort säga, att jag är tacksam för nye föreståndaren i Pingst; Pelle Hörnmark. Vad bra det känns, när någon med den framtoningen håller i rodret.

Troligtvis var du som läser detta inte där och har kanske aldrig varit. Men det finns en chans att få uppleva mötena på: http://www.nyhemsveckan.se/

Allt gott

önskar

Mats Pastor

Livets examen

"Sjung om studentens lyckliga dar", "Hurra vad vi är bra", "ut i livet" osv. Visst är det roligt med studenten. Det kommer man ju ihåg själv. Det är viktigt med utbildning också. I vårt samhälle, eller i alla samhällen förresten, så är det svårt att klara sig bra utan utbildning.

Men vad är viktigast?

Vi kan tänka oss att en bra utbildning är något som många rankar högt. Bra inkomst, vänner och hälsa, är också med bland saker de flesta tycker är viktigt i livet. Upplevelser och resor har länge varit högt på listan för både gamla och unga människor. Och nu läste jag idag, att familj är på väg uppåt på unga människors lista över vad som är riktigt viktigt.

Med vetskap om vad människor ofta skattar högt, är det märkligt att: Alkohol, festande, hat, girighet, spelande, pornografi och tillfälliga partners är så vanligt. För ALLA begriper någonstans längst innerst inne att det egentligen är förödande för deras drömmar. Det är som att människan begär det hon innerst inne vet skadar henne.

Jag påstår att vi människor, inte ens de som har den största viljestyrkan och den bästa uppfostran, inte har förmågan att göra det vi egentligen vet är rätt. Det är det som kallas "syndens makt" Det finns bara ett botemedel mot den: Jesus Kristus.

Om det nu är någon som skulle vilja veta vad en medelålders, lite småfet och tunnhårig pastor vill säga om vad som är viktigast i livet, vill jag säga att:

• Resor är roligt, men minnena förbleknar
• Likadant med upplevelser
• Det har gått alldeles utmärkt att leva utan stora inkomster.
• Utbildning är bra, men den stora utbildningen är livet självt.
• Vänner är viktigt, men man skall inte kräva för mycket av dem, de är bara människor precis som jag.
• Hälsan tar man ofta för given tills man blir sjuk. Då förstår man hur viktig den är.
• Familjen har betytt mest av allt, här på jorden.

MEN, Om jag hade allt det där men ändå inte hade Jesus, skulle mitt liv ändå kännas tomt. Jesus gör det möjligt att glädja sig fullt ut åt familjen. Jesus ger hälsa och liv. Har man Jesus i sitt liv så hittar man alltid goda vänner. osv. OM jag ändå skulle förlora allt det där, vilket vore fruktansvärt, så skulle det ändå finnas en mening och ett hopp kvar i Livet, bara man har Jesus.

Jesus är: "vägen, sanningen och livet". Det är den viktigaste "examen" jag lärt mig.

Allt gott önskar

Mats Pastor