Ondskans ansikten

Igår var jag på Alphakursen. Just igår var ämnet: "Hur kan man stå emot det onda." Vi hade ett jätteintressant samtal där olika aspekter på vad ondska var togs upp. Någon lyfte fram hur vi blir passiviserade av att hela tiden leva våra liv på nätet. Någon annan lyfte fram hur jobbigt det varit, att vara utsatt för påtryckning att inte be till Jesus.

När jag kom hem så hade min dotter frågor om förintelsen och Nazismen. "Varför var det ingen som sa stopp. Det måste varit många som förstod att det var fel?" Och jag fann mig själv försöka förklara hur terror fungerar. När människor utsätts för grupptryck och rädsla.

När jag senare kollade Nyheterna så hade någon galning skjutit judiska barn och Franska soldater i Toulouse, i Frankrike.

Ondskan har många ansikten. Både den uppenbara och chockerande ondskan, och den smygande listiga ondskan. Det är svårt att säga vilken som är värst i längden. Är det den brutala som alla tar avstånd från eller den smygande som nästan ingen märker? Hur som helst, så är det svårt att förklara ondskan utan en verklig och personlig djävul.

På alphakursen kom vi till slut fram till att det enda som verkligen var effektivt mot ondskan var Namnet Jesus och det Jesus gjort på korset. Vi läste i bibeln om hur Jesus hade triumferat över ondskans makter på korset. Vi samtalade om hur det kunde bli praktisk hjälp i vår vardag mot den ondska vi möter och frestas att begå.

Ondskan har många ansikten, men den verkliga godheten har bara ett: Jesus Kristus. Låt oss hålla fast vid honom.

Allt gott
önskar
Mats Pastor