Jag har ofta funderat på hur någon kan bli rasist. Det kanske är dåliga erfarenheter av någon eller några få människor av en annan folkgrupp. Det kanske är rädsla för det nya och okända. De tycker det känns tryggare om inget förändras. Kanske har de svårt att skilja mellan sak och person. Men de hemskheter som begås ute i världen är ju en sak, och enskilda personer som kommer hit, en annan.
Hur som helst så är rasister tragiska för de missar hela den spännande rikedom det är att lära känna människor från andra kulturer.
Jag tänker ofta hur lika vi människor är. När man väl har kommit igenom barriärer av språk och olika kultur, så hittar man där en människa med samma längtan, glädje, rädsla och drömmar som jag själv.
Alldeles särskilt svindlande är det att möta en människa, vars härkomst, kultur och livsresa skiljer sig väsentligt från min. Men i samma stund vi säger Jesus eller Halleluja, så förstår vi varandra fullkomligt. Visst är det fantastiskt.
Allt gott
önskar
Mats Pastor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar