Kunde inte låta bli att välja en sommarbild nu när vi har haft så kallt, så länge.Vart är vi på väg. Den frågan ställer vi oss självklart i vår församling. Enklaste svaret är: himmlen. Men innan dess så skall vi ju finnas här ett bra tag och vår önskan är att göra nytta för Guds rike.
För att inte tappa orienteringen, så har vi årsmöte/visionsmöte i början på året. Vi tror att Gud vill leda oss, och att han vill tala till oss om vägen framåt.
I år var det riktigt härligt. Mycket folk, dop, berättelser, nattvard, risgrynsgröt och härlig gemenskap gjorde det hela till en upplevelse för oss allihop.....i alla fall för mig. Hoppas att fler kände likadant.
Det enda som är lite svårt är när människor är tacksamma offentligt. Är det med er som med mig? Man vet inte vilken min man skall ha. Man kan inte sola sig för mycket i de vänliga orden, men å andra sidan vill man ju visa tacksamhet för den uppmuntran man får. Få till ett passande ansiktsuttryck för det om du kan. Visa mig sedan hur man gör.
Det stora med årsmötet är ändå att vi upplever hur Gud för oss framåt. Vi har mycket ungdomar, många aktiva medlemmar och stora utmaningar. Vår enda chans att fortsätta så, tror jag är att vi ödmjukar oss i bön inför Gud.
En sak till. Inför årsmötet räknade jag på hur många medlemmar vi varit om Gud inte hade gjort några under de senaste tio åren. Ingen hade blivit fräls, ingen upplevt kallelsen till församlingen, ingen hade kommit tillbaka, och sen vet man inte hur många som orkat vara kvar. Min beräkning visade i alla fall; att utan Guds under, så hade vi kanske bara varit 20-30 personer. De flesta i en ålder då man inte orkar vara aktiv. Vi hade inte haft några ungdomar alls och troligtvis ingen barnverksamhet. Men det innebär att allt som faktiskt finns ÄR ETT STORT PÅGÅENDE MIRAKEL. Det är ett Guds under att Pingstkyrkan Lindesberg finns och lever. Mer sådana under Herre. Det tar vi emot.
Allt gott
önskar
Mats Pastor
