fredag 24 februari 2012

Också när det är svårt

Det finns många intressanta vinklingar på att studera historia. Ett sätt för oss vanliga människor är att studera duktiga ledare. Bibelns personer är ju naturligtvis nummer ett, men även andra människor ur historien kan ge oss värdefulla erfarenheter.

Rubriken ovan är ett citat från major Richard Winters (1918-2011) när han många år senare kommenterade en särskild händelse under andra världskriget: Han var, i början av sin tjänstgöring, kompanichef och hade med sig kompaniet ut för att bemöta ett anfall från fienden nattetid. När morgonen närmade sig och han fick kläm på situationen befann han sig med sitt kompani i ett dike. fienden hade inte upptäckt dem ännu, men det var bara en tidsfråga, och då hade de bara att från sin position högre upp i terrängen, att utplåna hela Winters kompani. Han stod inför ett svårt beslut: Ligga kvar och bli utplånade, retirera och ge allt till fienden eller att gå rakt på fienden och ta itu med deras positioner. Winters valde det senare och de lyckades få fienden på flykt den gången.

Efteråt sitter Winters och sörjer över förlusterna. På vallen bredvid ligger sårade män till följd av Winters order, och en av männen är död. Richards vän försöker styrka hans mod genom att peka på att fienden faktiskt är på flykten och att beslutet han tog var både rätt och nödvändigt.

Många år senare säger den gamle mannen Richard Winters: "Om du skall leda, måste du leda också när det är svårt." Så enkelt, men så insiktsfullt. Det går inte vara ledare när allt går bra för att lämna de svåraste besluten till någon annan.

Det är lätt för oss idag att beundra Winters ledarförmåga. Det var helt säkert inte lika lätt när han var mitt i det, för oftast är det ju först efteråt, och ibland ganska långt efteråt som man vet om beslutet var rätt, om genomförandet var rätt och om resultatet blev det optimala för situationen. I efterhand brukar det alltid finnas gott om kommentatorer som förstår sig på hur det SKULLE ha gjorts på ett bättre sätt. Men de är just kommentatorer och inte ledare.

Jag vill avrunda blogginlägget med en annan ögonblicksbild ur Winters ledarskap. Det här är dagen D. Winters har hoppat fallskärm under intensiv luftvärns och kulspruteeld på morgonen. Hoppat in som ny kompanichef för ett underbemannat kompani. Intagit och oskadliggjort kanoner och på det sättet räddat livet på hundratals soldater som precis gick iland på stranden längre bort.
När det är kväll och allt är över.........ber han till Gud........att om Herren låter honom överleva det här kriget, så skall han leta upp ett fridfullt hörn av värlen och leva resten av sitt liv i frid.

Om du och jag måste leda genom någon sorts strid i livet, så kan major Winters föredöme lära oss att: Bön till Gud och att älska frid är en riktigt bra förutsättning för att kunna ta även de svåra, de tunga besluten.

allt gott
önskar
Mats Pastor

lördag 11 februari 2012

Bygga upp eller riva ner

Det var för ett par år sedan. Det var sommar och semester och hela familjen hade åkt till svalnäsbadet på Kållandsö. Bara några meter från oss låg en holländsk familj. En av deras söner var en riktig liten konstnär. Hela dagen höll han på och skapade en bil i sand. Han gjorde skärmar motorhuv, hjul och en sittbrunn som han nätt och jämt gick plats i. Bilen blev riktigt snygg. Pappan fotade honom brevid bilen och familjen plockade ihop och åkte hem. Bara någon minut efter att konstnären var utom synhåll sprang det fram två andra killar som var där med ett stort sällskap. Det tog inte många sekunder och krävde ingen större ansträngning förrän de hade förvandlat bilen till en sandhög igen.

Att skapa tog tid, krävde skicklighet och engagemang. Att riva ned gick fort, och krävde ingen skicklighet alls, bara en lust att förstöra.

Att bygga en Guds församling tar TID. Det kräver engagemang, intresse, kunskap, erfarenhet och framförallt överlåtelse till Herren Jesus. De män och kvinnor som är med och bygger, är konstnärer i mina ögon. Ofta handlar arbetet om att bry sig och engagera sig i någon medmänniskas liv.

Under alla mina 20år som kristen har jag med jämna mellanrum fått lyssna till människor som är andliga giganter.........i sina egna ögon. Jag vet numera att när någon säger: kristenheten, frikyrkan eller Pingströrelsen med ett visst förakt i rösten, DÅ lyssnar vi till en osmort gnällig åsiktsmaskin igen. Inte så sällan gömmer de sig bakom ett religiöst ordförråd och profetiska anspråk.
Inse fakta. Hur svårt är det att hitta fel på en församling? Jag tror att de flesta av oss lätt skulle skriva en lista på minst tio fel och brister i vår egen församling.
Men att arbeta för att bygga något bra......Det kräver något helt annat.

Vad jag vill säga är att. ägna inte församlingkritikerna någon uppmärksamhet. De kan väl tumla runt med varandra på: diskussionsforum, tankesmedjor och insändarsidor, eller låt dem sitta i en egen liten träff och "undervisa" och tro att de är profetiska.

Visst de åstadkommer en viss skada, men framtiden tillhör ändå de som bygger. De som med tålamod, uthållighet, engagemang och överlåtelse bygger upp Guds församling, människa efter människa.

De två killarna som hoppade sönder sandbilen gick hem utan någonting alls. Han som hade byggt den gick hem med ännu större erfarenhet och skicklighet,t och en dag bygger han något verkligt fantastiskt. Kanske en församling, något av evighetsvärde.......

Allt gott
önskar
Mats Pastor