Få saker är så rättvist som tiden. Vi har alla lika mycket tid varje dygn att göra något bra av. Ändå är det några av oss som tycker att tiden går sanslöst fort. Jag har jobbat denna veckan och bara hunnit en liten del av det jag tänkte. Jag tycker att jag bara har haft lite semester i sommar, men inser att jag haft långt över hälften redan.När jag bodde i Mariestad så fanns det en originell tant i Hova. Hon menade på fullt allvar att nutidens timmar på något sätt hade blivit kortare än de var förr. Hon hade en liten teori om hur det hade gått till och skrev t.o.m. en bok om det.
Jag håller kanske inte med henne om det. Vi skall upp någonstans i närheten av ljushastigheten för att tiden skall gå olika fort Men hennes känsla är jag helt överens med! Hur skall man hinna allt på den tid man har?
Det jag tror har förändrats är vår syn på vad som måste hinnas med. Förr arbetade vanliga människor sex dagar i veckan och betydligt fler timmar än vad normalsvensken gör idag. Resurserna var knappa, så det fanns inget utrymme för några intressen, utan när man väl var ledig skötte man sina vardagssysslor. Det kanske låter tråkigt, men det fanns inte lika många anledningar till att stressa och jaga tid. Deras dilemma var mycket oftare att få mat på bordet och kläder till alla barnen, och fick man inte det så var det naturligtvis en stress, men det var samtidigt så att det fanns många andra som hade det på samma sätt.
Idag har vi det bättre på många vis. Vi har mer fritid och trygga förhållanden vad gäller mat på bordet och kläder på kroppen. MEN det är vanligt att arbetet kräver mer engagemang. Gräva diken var hårt och enformigt, men jobbet följde inte med hem. Den sorts jobb som är vanliga nu finns kvar i tankarna alla dygnets vakna timmar. Nu har vi så mycket prylar att sköta om. Bilar går sönder, båtar skall skötas och hus måste underhållas. Välfärd kostar tid. Det duger inte med att det ser ut hur som helst hemma, nej det skall vara inrett med viss stil. Vi har fritidsintressen som tar tid. Barnen kan man inte bara skicka ut att leka. De skall skjutsas till sina aktiviteter, dessutom kräver sportklubben att föräldrar skjutsar till matcher, underhåller planer, städar föreningsstugan, säljer lotter osv. Eftersom vi oftast inte rör oss tillräckligt på jobbet så skall vi själva motionera, "gymma" och hålla oss i trim. Goda föräldrar engagerar sig i barnens skolgång.
En viss trädgård måste man ju ha, och helst skall man renovera lite hemma med jämna mellanrum. Skall man vara riktigt inne så skall man åka utomlands på semesterresa minst en gång om året. Där gäller det att göra så många upplevelser som möjligt så man har något att berätta när man kommer hem.
Bredband, e-post, sms. mms bloggar, facebook och så mobilen förståss. Det finns ingen ände på hur många sätt det finns att ständigt kommunicera och bli nådd.
Människor har inte tid med Gud. De hinner inte reflektera djupare över sitt liv och sin situation. Det visar sig, inte minst, i att man istället för sanningen tar det som gäller just nu, på det religiösa området. Buddhism är inne, då tar jag lite sånt. (Fast det INTE finns särskilt goda skäl att följa buddhismen) Frikyrkor är vi emot, det har vi lärt oss på tv. (Fast det finns alldeles väldigt goda skäl att tro på Jesus.) Om människor kom till verklig eftertanke, skulle det vara överfullt i våra kyrkor, flera gånger varje söndag.
Ibland undrar jag vem det är som drar upp tempot i hela världen idag? Tidvis så verkar tempot alldeles djävulskt.
Gud däremot har all tid i världen, bokstavligt talat. När du söker honom så har han tid, en hel evighet med tid faktiskt. Kanske var det en av anledningarna till att Jesus sa: "Kom till mig alla ni som arbetar och är betungade, och Jag skall skänka er vila."
Allt gott
önskar
Mats Pastor
